Månad: juni 2014

OM inte om fanns

Del 1 av 2
När man skaffar sitt första bisamhälle ska det rapporteras till Länsstyrelsen. Varken då, eller senare, behöver man ange hur många bisamhällen man har. Det finns därmed ingen tillförlitlig siffra på hur många bisamhällen vi har i Sverige, och man vet inte heller hur stor honungsproduktionen är. Man antar att det finns 12 000 biodlare.

Det finns, enligt uppgift, två källor till uppskattning av antal bisamhällen i Sverige.
Dels rapporterar bitillsynsmännen varje år in uppskattat antal bigårdar och antal bisamhällen till länsstyrelserna, som i sin tur rapporterar detta vidare till Jordbruksverket.

Dels deltar många biodlare i en årlig övervintringsenkät, och utifrån den enkäten kan uppskattningar om antal bisamhällen i Sverige tas fram. Övervintringsenkäten för 2013/2014 gav svar från 1604 biodlare med 20 701 bisamhällen!

För år 2013 rapporterade bitillsynsmännen in att det i Sverige fanns uppskattningsvis 10 529 bigårdar och 68 789 bisamhällen. Då saknades data från ett län i vilket det finns i alla fall en yrkesverksam biodlare.

Det skulle vara roligt att veta hur det egentligen ligger till.
*********************************************************************************
Jag har ställt samman lite av informationen i detta OM-dokument, som inte alls hjälper till att reda ut hur det egentligen ligger till.

Bakgrunds”fakta”:
-Honungsproduktionen räknades år 2006 upp till 3 600 ton, en siffra som ofta nämns även idag. Det betyder t ex 120 000     samhällen med en snittproduktionen på 30 kg/samhälle.
Honungproduktionen 2009 värderades till mellan 117-135 miljoner. Man räknade på mellan 130 000 och 150 000 samhällen,  med en snitt-produktion på 30 kg/ samhälle och med ett kilopris på 30kr. Det betyder 3 900 – 4 500 ton honung.
-Vaxvärdet är räknat på 0,75kg i produktion/samhälle och med ett pris på 55 kr

OM…
det finns 12000 biodlare i Sverige
det finns 400 yrkesbiodlare i Sverige
det finns dryg 100 yrkesbiodlar med fler än 150 samhällen
det finns 150 000 bisamhällen i Sverige
yrkesbiodlarna har 55 000 av alla samhällen
hobbybiodlarna har 95000 av alla samhälle, ca 8 samhälle per biodlare
en hobbybiodlare i Sverige producerar 30-35kg per samhälle
en yrkesbiodlare i Sverige producerar 50-75kg per samhälle
hobbybiodlarna producerar ca 3 088 ton i genomsnitt
yrkesbiodlarna producerar ca 3 438 ton i genomsnitt
Sveriges totala honungsproduktion är 6 526 ton
värdet är 37kr/kg blir Sveriges honungsproduktion värd 241 miljoner kr
vaxproduktionen är värd drygt 6 miljoner kr
värdet på binas honungs- och vaxproduktion är ca 247 miljoner kr

OM…
det finns 12000 biodlare i Sverige
det finns 400 yrkesbiodlare i Sverige
det finns 150 000 bisamhällen i Sverige
yrkesbiodlarna har 55 000 av alla samhällen
hobbybiodlarna har 95000 av alla samhälle, ca 8 samhälle per biodlare
en hobbybiodlare i Sverige producerar 30-35kg per samhälle
en yrkesbiodlare i Sverige producerar 50-75kg per samhälle
hobbybiodlarna producerar ca 3 088 ton i genomsnitt
yrkesbiodlarna producerar ca 3 438 ton i genomsnitt
Sveriges totala honungsproduktion = 6 526 ton
20% av honungsskörden=ca 1305 ton värderas till 37kr/kg = ca 48 miljoner kr
20% av honungsskörden= ca 1305 ton värderas till 62kr/kg = ca 81 miljoner kr
60% av honungsskörden värderas till 89 kr/kg = ca 348 miljoner kr
vaxproduktionen är värd ca 6 miljoner kronor
värdet på binas honungs- och vaxproduktion är ca 537 miljoner kr

Om…
det bara finns 70 000 samhällen
hobbytbiodlarna har 35 000st bisamhällen*32,5kg i snittskörd = ca 1 138 ton
yrkesodlarna har 35 000st bisamhällen * 62,5 kg i snittskörd = ca 2 187 ton
Sveriges totala honungsproduktion = 3 325 ton
20% av totalproduktionen=665 ton värderas till 37 kr/kg =ca 24 miljoner kr
20% av totalproduktionen=665 ton värderas till 62 kr/kg =ca 41 miljoner kr
60% av totalproduktionen= 1995 ton värderas till 89 kr/kg = 178 miljoner kr
vaxproduktionen är värd ca 3 miljoner kronor
värdet på binas honungs- och vaxproduktion är ca 246 miljoner kr

OM…
det fanns 126 000 hektar oljeväxter 2013, totalt för vår- och höstoljeväxter
alla fälten pollinerades med 2 bisamhällen
alla samhällen drar in 50kg honung
den totala honungsproduktionen blev 12 600 ton
20% av totalproduktionen= 2 500 ton värderas till 37:-/kg-= ca 93 miljoner kr
20% av totalproduktionen= 2 500 ton värderas till 62:-/kg-= 252 miljoner kr
60% totalproduktionen=7 500 ton värderas till 89:-/kg-= ca 353 miljoner kr
totala honungsvärdet är 698 miljoner kr
vaxproduktionen är värd ca 6 miljoner kronor
värdet på binas honungs- och vaxproduktion är ca 704 miljoner kr

OM…
antalet uppskattade bisamhällen i rapporten var 130 000- 150 000 st med en medelskörd 30 kg gav det en honungsskörd på 3 900 – 4 500 ton honung
Svensk Honungsförädling, enligt rapporten 2009:24 ”Massdöd av bin” , tog hand om 20 % av den totala honungsproduktionen, så tog de hand om minst 780-900 ton svensk honung då
Svensk Honungsförädling tar hand om 300 ton svensk honung per år och 20% av all producerad honung går till Svensk honungsförädling, vilket mycket väl kan ha ändrats från det att rapporten gjordes, producerar Sverige idag 1500 ton

Om inte om fanns…

 

Hittar du felaktigheter? Upplys mig gärna!

 

 

 

 

  • Share on Tumblr

Bifall till avfall på åkern?

Vill du vara en av de som kan berätta för dina barnbarn att du var med och stöttade miljöorganisationen Ren Åker Ren Mat för att stoppa slamspridningen på våra åkrar?

Klicka på länken här om du vill bidra med minsta möjliga insats – ditt namn!

SLAM
Beskrivning av slam:

KRETSLOPPSPRODUKT – VÄXTNÄRINGSRESURS – RIK PÅ FOSFOR

Det låter väl bra?!

KRETSLOPPSPRODUKT
Lakvatten från soptippar, rester från sjukhusens obduktionsavdelningar, radioaktivitet från cancerbehandling och diagnoser vid sjukhusen, avlopp från biltvättar, processvatten från industrier, dagvatten från tak, gator och torg samt i vissa fall t o m gifter från rökgasreningen vid avfallsförbränning och mycket annat läskigt, blandat med växtnäring från urin och avföring. Innehållet är så gott som allt flytande avfall som alstras i samhället.

VÄXTNÄRINGSRESURS
Slammet domineras av olika typer av kemiskt avfall och giftiga ämnen i förhållande till det ringa innehållet av växtnäring. Förtydligande: För varje kilo fosfor sprids samtidigt, mer eller mindre dolt för jordbrukaren, 3 kilo avfallsmetaller.

RIK PÅ FOSFOR
Av omsättningen av lättillgänglig fosfor i det svenska jordbruket, utgör mängden i det slam som sprids endast cirka 2 procent.

Det här låter inte bra!

Någon som vill köpa en dunk och lägga på lilla grönsakslandet?
****************************************************************************
Offentliga medel används för att betala jordbrukare som tar emot slam. Det betyder att vi betalar för att få miljögifter i vår livsmedelsproduktion. Enligt tidningen Land (21/3 2014) får en jordägare som tar emot 5 000 ton slam 250 000 kronor för detta.
****************************************************************************
De animaliska livsmedlen innehåller ett mycket stort antal miljögifter, som alla sprids med slam.

Vi bör inte äta fet Östersjöfisk oftare än högst 2 – 3 ggr per år enligt Livsmedelsverket. Men, det årliga intaget av samma miljögifter är väsentligt större från mjölk, ägg och kött eftersom vi konsumerar dessa livsmedel dagligen.
****************************************************************************
Där Sempers barnmatsingredienser odlas är slamspridning förbjuden. Det finns stora arealer som är så förgiftade att de inte får användas till barnmat. Men när barnet är två år och inte äter mat på barnmatsburk längre. Från vilka odlingsarealer får de i sig mat då? Som lite extra otrevlig info – idag finns inte ett gränsvärde för arsenik i livsmedel överhuvudtaget och därmed inte heller en särskild gräns för barnmat.
****************************************************************************
En enda slamgiva sprider ut motsvarande cirka 5 000 p-piller per hektar åkermark.
****************************************************************************
Jag tänkte. Det tog emot.

Vad händer i framtiden när all odlingsmark mer eller mindre förstörts? Då  kan man ju plantera gran- och tallskog på åkrarna och bryta odlingsmark på skogsmarkerna. Ja, för den har ju inte förstörts med slam (fast kanske med annat och försurning).

Jag blev lite glad.

Då gick jag in på Naturvårdsverkets hemsida och läste följande:

”Gödsling i skogsbruket röner ökat intresse från skogsvårdsforskare och skogsbolag. Slam skulle kunna användas för att gödsla skog och för att kompensera skogsmarken för de näringsämnen och baskatjoner (Ca, Mg, K) som urlakas på grund av försurning och intensivt skogsbruk.”

Slam i skogen. Slam till kantareller, blåbär, lingon och vildhallon. Slam till de vilda djuren.

Sedan var jag inte glad längre.

Vill du vara en av de som kan berätta för dina barnbarn att du var med och stöttade miljöorganisationen Ren Åker Ren Mat för att stoppa slamspridningen på våra åkrar?

Klicka på länken här om du vill bidra med minsta möjliga insats – ditt namn!

 

Om det förekommer felaktigheter i texten så upplys mig gärna.

Källa:
http://renakerrenmat.se/pdf/Remissvar-Ren-Aker-Ren-Mat.pdf
http://www.semperbarnmat.se/information-fran-semper
http://www.kostdemokrati.se/gunnarlindgren/
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avlopp/Avloppsslam/Anvandningsmojligheter-for-avloppsslam/
http://www.renakerrenmat.se/

  • Share on Tumblr

Mer hallon åt folket

Hallon (Rubus idaeus)
nektar *** pollen **

Det här kommer bli gula hallon. Hur många har druckit gul hallonsaft?

20140608_195548

Hallon växer så gott som överallt i Sverige, blommar under en stor del av sommaren och sägs vara en av de allra viktigaste biväxterna i vårt land. Det blir en ljus, fin, härlig honung av hallonblommans nektar. 2011 odlades ca 136 hektar hallon. Att jämföra med t ex raps- och rybs med sina 97 000 hektar åkerareal 2014. Å andra sidan finns det mycket vildhallon. Hur mycket då?

Jag går och kikar i hallonsnåren med jämna mellanrum och ser bara humlor, som nöjt surrar runt mellan blommorna. Vad drar våra honungsbin på? Jag gissar lingon. Men, jag är bara en enkel kvinna som gissar.
*******************************************************************
Många växter behöver pollen från en annan planta eller en annan sort, medan hallonbusken är självfertil. Däremot minskar skörden med 25 till 50%, om hallonblomman inte blir pollinerad.
******************************************************************
En belgisk studie har redovisat honungspotentialen för olika grödor och vilda växter, det vill säga, hur mycket honung, teoretiskt sett, som kan produceras från ett hektar med ett växtslag. Rimligtvis är skörden lägre här i Sverige, då vi har en relativt kort växtsäsong. Några ex:
1 ha äpplen ger 100 kg honung
1 ha hallon ger 200 kg honung
1 ha Honungsört ger 400 kg honung
1 ha Näverlönn ger 800 kg honung
’*******************************************************************
Apropå hallon har jag sått 3 m2 Honungsört. 0,04 kg honung/m2. Sorthonung i fingerborg. Grattis till mig!
********************************************************************
Varje hallonblomma antas ge ca 13 mg honung. Ursprunglig nektarmängd 30 mg med 36% socker. Allt enligt boken ”Nyttiga växter för människor och bin”.

Ett arbetsbi väger 0,1 g. En full last för ett arbetsbi är ca 10 mg.

1 000 mg = 1 g
100 mg= 0,1 g
10 mg = 0,01 g
1 000 000 mg = 1000 g = 1 kilo (det går långsamt nu)
1 000 000 mg /13 mg = 76923 blommor går det åt för 1 kilo honung
76923*30 mg nektar=2 307 690 mg nektar behövs
2 307 69 0mg/10 mg=230 769 flygningar
76923*3= 230 769 flygningar, 3 ggr till samma blomma, det stämde
76 923 hallonblommor – 230 769 flygningar – 1 kg honung

Kan det verkligen stämma? Med tanke på:
Detta  och detta.
OM informationen om nektarmängden stämmer så…
***************************************************************
Kostnaden för att etablera ett hektar hallonbuskar med markväv var 2011 ca 200 000 kr per hektar, ej inträknat eventuella maskin- eller byggnadsinvesteringar. 20kr/m2

Genomsnittsskörden 2011 var 3 ton hallon per hektar. 300gr/m2.

Det behövs minst 5 personer under säsongen för att plocka ett hektar. Under högsäsongen och i varmt väder måste buskarna plockas 3-4 gånger i veckan.

I Västmanland odlas inga hallon alls. Om jag inte har letat dåligt. :-). Skåne, Kalmar och Blekinge län är riktigt stora på hallonodling. Det hade varit vädligt trevligt med en hallonåker nästgårds, ekologisk och kravodlad. Då erbjuder jag några bisamhällen till den hallonåkerns tjänst. 🙂 Men, tänk om de flyger på lingonen ändå!
******************************************************************
Familjen associerar till hallon:
saft – sylt – rött – vild – kalhyggen – socker och grädde – marmelad – mask – snår – små bubblor – gult -taggiga – växtkraftiga – goda – efterrätt – glass – bidrag – telefonabonnemang – mask en gång till

Mask
Vad blir det av den lille masken i hallonet när han blir stor? Aldrig någonsin har jag undrat det, förrän nu. Det blir en Hallonänger, som lär vara det besvärligaste skadedjuret på hallonbusken. Den vuxna Hallonängern är 3-4 mm och äter både hallonknoppar och hallonblommor. De lägger ägg i blomknopparna. Äggen kläcks och larven lever sedan i karten, som kan bli skadade av larverna. Efter det lever den i bäret och äter då av blombottnen, samt de delfrukter som är närmast. Till hösten förpuppas larverna i marken. Året efter har det blivit en ny Hallonänger redo att kriga om hallonknoppar och hallonblommor.

Höns i hallonodlingen kan äta upp en hel del larver, som fallit till marken och även puppor. Fåglarna gör dubbel nytta genom att också äta ogräs. Sen kommer biprodukten, som en sann hönsmamma tillika biodlare uppskattar – ägg.

Fler skadeinsekter på hallon är:
Större hallonbladlus, Mindre hallonbladlus, Hallonglasvinge, Hallongallmygga, Hallonbarkgallmygga, Hallonfluga, Hallonblomvivel, Hallonmal och Hallongallkvalster.

Ja, som om det inte var nog med allt detta kan plantan få svamp också. Och det är ingen trevlig historia.
****************************************************************************************

Avslutar med en del av ett  citat från 118 100″

”Var kan man plocka hallon i Skövdeområdet?

Vi på 118100 rekommenderar att du letar i en hallonhäck om du vill plocka hallon i Skövdeområdet.”

Källor:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.595401461210ae2d5898000670/1241450779044/H%25C3%25B6sthallon%2BA4%5B1%5D.pdf
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Tradgardsodling/JO33/JO33SM1201_korrigerad_2/JO33SM1201_tabeller19.htm
http://pub.epsilon.slu.se/5682/1/nilsson_t_110210_2.pdf
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra09_24.pdf
http://www.jordbruksverket.se/download/18.569ce0f11391ed2d0d480001832/1345203990428/Artikel+om+bin+och+pollinering+b.pdf
http://pub.epsilon.slu.se/5682/1/nilsson_t_110210_2.pdf
http://www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/faktabladen/23_pollinatorer.pdf
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/26/1/
http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/faktablad_tradgard/FVT011/FVT011.HTM
http://svenskhonungsforadling.se/honung/vart-att-veta/
http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2014/bikuporilagermerhonungochbattrepollinering.5.37e9ac46144f41921cda29a.html

  • Share on Tumblr

© 2018

Tema av Anders NorenUpp ↑

This is a demo store for testing purposes — no orders shall be fulfilled. Avvisa