Fågelskådarna som passerat här, när de gör sina vandringar upp i skogen har varit så gulliga och delat med sig av alla fåglar de sett och det är:

Sparvuggla, större hackspett, spillkråka, gröngöling, tjäder, gärdsmyg, mindre
korsnäbb, gärdsmyg,  orre, skogssnäppa, koltrast, ringduva, dubbeltrast,
sädesärla, grönsiska, gräsand, lövsångare, rödvingetrast, talgoxe, trädpiplärka,
bofink, taltrast, rödstjärt, gök, järnsparv, rödhake, gulsparv, grå flugsnappare,
törnskata, duvhök, trana, dubbeltrast, kråka, korp, HAVSÖRN, sparvhök och morkulla.

Visst är det fantastiskt!? Uppe i det där. Finns det liv finns det hopp. Dubbeltrast måste jag väl kunna skriva två gånger?

De har inte sett den där tretåiga hackspetten än, men den dyker troligtvis upp så småning om.  Sedan kan man betta om den vitryggiga hackspetten kommer att infinna sig på området eller inte. Om man har lust och om det inte är kriminellt?

Hackspetten – alla biodlares favoritfågel.  🙂  Plåthuvar är bra. Kroknäbbad och vitryggad – kan det vara något? Ska hämta ett gäng nygjorda plåthuvar hos Johans Plåt & Entreprenad AB.

Såg att hackspettarna varit på apideorna. Ajabaja! Inte nog med att materialet förstörs. Drottningen, som sitter i och som ska para sig och sedan få ett samhälle att överleva, blir störd.

Det stannade, btw,  två trevliga herrar här för ett par dagar sedan. De var som två levande uppslagsverk. Intressant, lärorikt och roligt. Jo, och apropå vitryggade hackspettar – OM om en vitryggad hackspettshona eventuellt läser det här, så finns det en ensam snygg vitryggad hackspettshane som kallar sig ”Vacker2011” och han gillar mysiga skogsflygningar, döda träd,  larver av långhorningar och allt som gör livet möjligt att leva uppe i Luleåtrakten. Typ, eventuellt så.

Intresserad? Flyg dit.

Biodling är fascinerande på alla sätt.  En avläggare som inte hade ägg och yngel fick en oparad blåmärkt drottning. Hon gick där så käckt med sin lilla blå prick, när jag kikade in för att se hur det gått för henne några dagar senare. Nästa gång jag kikade promenerade  det ingen blåhövdad drottning. Däremot en icke märkt, oparad drottning. Kan de flyga fel? Saknar jag någon drottning? Tja, i en hittar jag inte den nyligen kläckta drottningen. Men jag har missat nya drottningar förut. Det är ju inte så att de vinkar Silvialikt och bländar en med sitt  breda vita leende, fast det hade onekligen varit praktiskt. Men annars – kan de flyga fel? Om inte – var kom hon ifrån?

Ja, var kommer allt ifrån? Det bara ligger där latent och väntar på rätt tillfälle. Och vips!

IMG_5165

Vackert så det gör ont när jag står mitt i det.

IMG_5166

Jo, i det där myllret av växter så har det blommat en hel del smörblommor. Inte visste jag att bina tog pollen av smörblomman. Och visste jag det, så hade jag glömt det.

Klöver i mängder. Mest vit- men…

Och här måste jag göra en ändring i efterhand. En Anders, som har koll på läget till skillnad från mig, har berättat att det är Alsikeklöver och inte vitklöver. Nu har jag lärt mig något nytt igen.

…även små kluttar med rödklöver dock inte på bilden. Det är hård lerjord de står på.

Rödklöverns rötter borrar sig ner i marken upp till 2 meter och där hämtar de upp näringsämnen och mineraler, som de för upp till de översta jordlagren. På rötterna finns små knölar och i dessa lever en speciell sorts bakterie, som fångar in kväve som alla växter behöver för att växa. Att  odla klöver är som att odla ett växande gödselmedel. Om klövern plöjs ner ger den massor av näring till det som ska växa på jorden senare. Då behöver man inte använda konstgödsel.

Vitklövern har ett grunt rotsystem. Om vitklövern inte skördas  stannar tillväxten och den får svårare att konkurrera med rödklöver.

Kommer hallonen ha en chans i detta? Tror inte det längre, men hoppas enfaldigt.

Hur mår vildbin av skogsbränder och av naturvårdsbränningar? Oavsett förser vi några vilbin med vad de behöver i matväg. Vi ska göra vildbiholkar också. Så vi drar vårt strå till just den stacken.

Getingarna som bodde under vårt tak förra året innan branden – de dog eller drog. Inte en geting har vi sett än så länge. Vet inte om jag ska tycka att det är bra eller dåligt. Det bär mig emot att googla getingar.

Det har varit mycket prat om  svedjenäva. Jag har hört och läst att fröet kräver 50-100 grader C för att groningen ska komma igång. Nu råkade jag se att även en mekanisk skada på fröskalet räcker för att hitta arten i tex markberedda områden på exempelvis hyggen. Lika intressant som sant och nu slipper jag huvudbry. Jag gissar att jag är ensam om att ha grubblat, om än en enda minut, på detta. Och vem är inte intresserad av att titta på en fin bild som Lotta Risberg har tagit på hur fröet ser ut?

Jag

Inte jag.

Hur går det med alla projekt efter skogsbranden. Ingen aning. Googlar. Här är några.

Den 12/12 fanns det att läsa att det givits klartecken för tre nya skogsbrandsprojekt. Projekten handlar om:

  • hur branden påverkar människors identitet
  • hur kolbalansen i svensk skog påverkas
  • hur man kan identifiera högriskområden för skogsbrand —X

9,4 miljoner har man att röra sig med i dessa projekt

Den 16/6 fanns att läsa att Formas givit medel för forskning om effekter av fjolårets stora skogsbrand i Västmanland. Projekten handlar om:

  • kvantifiering av risk för stora skogsbränder i framtiden—X
  • Återhämtning och resiliens hos vegetation, markorganismer och ekosystemprocesser efter brand
  • Organisation av frivilliga vid krishantering

Inom ekologin är resiliens ett mått på den hastighet med vilken ett ekosystem återgår till sitt föregående tillstånd efter att ha utsatts för en störning. Vi har uppenbarligen klarat oss fram till nu att inte ha koll på det. Eller så finns det tonvis skrivet om det redan.

12,5 miljoner kronorhar man att röra sig med

 —X Båda i Alnarp. Om det nu är två olika projekt?

Det är säkert väl investerade pengar. Välinvesterade.

Jag tänker på mitt rekord på kast med liten boll – 18 meter. Jag tänker på pengar. Jag tänker på sjön.

🙂

Finns det skogsägare som var hårt belånade och där skogen brann upp? Och vad händer när de får ersättning för skogen? Går de pengarna direkt in på långivarens konto? Vill inte tänka på följderna av det. Här skulle ett litet projekt sitta fint. Kalla det PROJEKT PÅ RIKTIGT.

DET projektet kommer i alla fall garanterat resultera i något bra för någon.

Puck…pucko…pucklade.

Börjar med pucko. Någon borde filma mig när jag ska klippa liten vingbit på de nyparade drottningarna. Vilken fars. Inte så att det slängs i dörrar och så. Nej, för de är nogsamt stängda. Släppte ut drottningen på en vaxkaka och skulle fånga henne där. Lättare sagt än gjort. Hon flög. Skulle jag också ha gjort om en jättehand med två jättefingrar nöp efter mig. Ja, en sista flygtur var hon väl värd. Sedan satte hon sig i fönstret. Där stod jag och siktade med saxen en stund. Sen är det det här med progressiva glas också. Jamen, till slut sträckte hon  upp vingarna – liksom en gest som ”jag ger mig”. Klipp. Fånga med gula lilla buren. Fånga sällskapsbina. Lika med två drottningar. En gick beskedligt men raskt runt på en vaxkaka. Stanna e lyfte på vingen. Knips. Fång, fång.

Hur går det med mitt pucklande samhälle? De drog inte upp en egen drottning även om de hade möjligheten. De hade ihjäl allt som hade med drottningar att göra. Men häromdagen stoppade jag ner en Q-cell från årets bästa samhälle. Med tandpetare. Japp, det bästa sätter jag i puckelsamhället. Hum! De har fått nya pigga bin i omgångar och nu har hon kläckts. Idag såg jag henne traska runt där. Det såg bra ut, men jag ropar i vanlig ordning inte hej.

HEJ!

😉

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Share on Tumblr