Hastverk

Jag tänkte att jag skippar att skriva något i år. Hade inte feeling. Ändrade mig sent och nu blev det ett hastverk utan snygga bryggor och så vidare. Varför ändrade jag mig. Jag tänkte på damen som jag träffade på Sätra Brunns marknad och på Olas farsa. Mötte Åke på en parkering i Avesta för flera år sedan. Han och frugan gick och letade efter sin bil. Han sa till mig att jag måste fortsätta skriva. Den kombon är oslagbar. Jag brukar gå och leta efter Chrilles bilar på parkeringar. Min har jag koll på. Och så känner jag ett enormt behov av att skriva. Så: till damen och Åke – Var så goda – hoppas att det smakar fast att det bara blev en kaka istället för sju.

8/3 – 21 Just idag så går 0,6 % av världens samlade elförbrukning åt till framställning av bitcoin vilket motsvarar hela Sveriges elförbrukning enligt pctidningen.se.

Det är internationella kvinnodagen. Tänk att 2021 så behövs det fortfarande föras en kamp för kvinnors rättigheter. Bara tanken dränerar mig på energi. Därför gör jag som så många andra när det gäller det och mycket annat – jag slutar tänka på det.

Och så fyller mojjan år. Min lilla mamma har gått och blivit 81 år.

_______________________________________________________________________

Det finns cirka 126 000 80-84 åringar i Sverige som vi köper tårtor till för ca 50 miljoner kr.
Inget konstigt med det.

Vi spelar bort ca 50 miljarder i Sverige.
Inget konstigt med det.

Musikhjälpen drog in ca 54 miljoner.
Inget konstig med det.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation måste den globala produktionen av livsmedel, foder och biobränsle öka med cirka 50 % till 2050 för att möta den ökande efterfrågan från en växande befolkning.
Inget konstigt med det.

Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter.
Inget konstigt med det.

2019: Reinfeldt förespråkar en invandring på minst 20 miljoner de närmaste 60 åren för att det ska gynna det svenska pensionssystemet
Inget konstigt med det

Hur går det med pensionssystemet om vi inte får en invandring på minst 20 miljoner människor?
Vet inte.
Inget konstigt med det.

Vi människor blir alltså fler och fler på vårt vackra redan tärda klot med allt vad det innebär.
Inget konstigt med det.

Vad ska jag inte heller lägga energi på?

Att irritera mig på alla cookies som ska godkännas eller icke godkännas eller…

NEKA ALLA – tumme upp

INSTAGRAM – ett litet skrap på ytan

Jag tror definitivt på ett liv före och efter. Oj, är det filosoffande på g? Det är det nämligen om man ligger i soffan och filosoferar. Nej, sitter i fåtöljen. Våra intressanta Illustrerad vetenskap, ligger i ett skåp i badrummet och läses icke mer. På grund av instagram? Nej, på grund av ett dåligt fattat beslut.

Varje, nej inte varje men, nästan varje stund när jag sitter bredvid i bilen eller till kaffet eller innan sömnen tar mig åker mobilen fram och tjing så är jag på instagram när jag i stället borde ägna mig åt insupande av omgivningens härlighet, läsa något vettigt eller bara vara. Det BÖR bli ändring.

Men det är ju lite kul. Och ändå är det bara ett litet skrap på ytan skulle man väl kunna säga och ha i minne upp.

Rabatten såg för sorglig ut i början av april som brukligt. Gammalt ris från förra året stod och lutade och låg. Tog en näranärbild på de fattiga men vackra blomster som fanns. Krokusarna fyllde hela bilden och så la jag ut på instagram. Det är lite som sminket i nyllet och alkoholen i kroppen när jag gick ut på krogen förr. Falsk marknadsföring

Thåström sjunger:
” i sitt perfekta hem i sin perfekta värld är det middag i kväll alla kommer va där
i sitt perfekta hem i sin perfekta värld hon smetar på läppstift från en postorderaffär”

Det blev en lång kall vår och den riktiga genomgången i sista bigården gjordes sent. Invintrade på endast en hink bifor 2020 precis som 2019. De fick behålla honungen som fanns i de två nedersta lådorna.

Det blev ändå till att kassera vinterfoder. Sen att jag hade tjoffat på en burk honung, oj 500 g hahaha, på ett gäng samhällen var uppenbarligen bara ett resultat av min ständigt överhettade hjärna.

Synd att inte min är som din – balanserad, synapskorrekt, nadadefekt och sombästinteiimperfekt.

Peace, love and understanding.

Eller, nej. Faktiskt inte. Vill inte byta med någon. Jag trivs så bra med mitt lilla nystan. Även om det är snurrigt och virrigt och ibland drar det i flera trådar samtidigt och då blir det klurigt för simultankapacitet har jag inte.

Mitt personliga ”årets uttryck” får mig att tänka på Ewert Ljusberg. Har ni hört den förut? Fast jag säger väl: ”Har jag berättat det förut?” Var på en kurs i något. Vi skulle kolla på ett föredrag på tv och så började kursledaren prata samtidigt. Jag minns inte exakt hur det här gick till, men jag frågade väl helt enkelt om han kunde vara vara tyst när vi skulle lyssna på föredraget. Då frågade han om jag inte hade någon simultankapacitet?

Mig veterligen klarar inte hjärnan att hantera två instruktioner via örat samtidigt. Fast att vi har två öron. 😊 Hur jag uttrycket mitt missnöje över hans tillkortakommande i förmåga till tankeverksamhet minns jag inte. Tack och lov eller synd. Eftersom de visuella intrycken dämpas när man pratar i mobiltelefon, så var det väl en rimlig slutsats. Alltså att han borde vara tyst.

Angående: ”Har jag berättat det förut?” Somliga behöver jag inte ställa frågan till för dem kan jag vara helt trygg med – de säger till. Och det är toppen. Vem vill stå o lyssna på något de har hört förut. Kan ju va tillräckligt jobbigt när de inte hört det förut. 😊

De flesta nystan blir lite trassliga ibland.

Som så ofta påbörjas ett arbete och när jag går för att hämta en sak så ser jag något annat som också ska utföras och varför inte göra det då? Inte för att jag tänker: ”Varför inte göra det nu?” Nej, vips så gör jag det utan att tänka på vad jag gör. Så kan det hålla på ett bra tag och till slut är jag tillbaka på första uppgiften och slutför den då. Eventuellt. Och vad är mest effektivt? Vet ej. Men jag vet att jag så gott som alltid har kul.

Alltså det är ju inte så att jag åker för att hämta sonen vid bussen och ser en vägskylt för mitt inre till Oslo och drar dit. Inte för att det inte har föresvävat mig, utan mer för att jag hört att det är så dyrt i Oslo. I Norge. Och kanske för att Chrille inte hunnit sätta in sin lön på mitt konto. 😊

I år har jag varit biodlare i 10 år. Svårt att ta in. Känner mig som en nybörjare många gånger. Men lite varm i bioverallen börjar jag väl bli. I min från början kritvita bioverall som numera är grovt fläckig även efter tvätt. Som jubileumspresent till mig själv skulle jag kunna köpa en instagramvänlig bioverall i rosa med bivingar, men eftersom jag inte gillar att bli fotad eller fota mig själv för att lägga ut bilder, så kör jag på i mina gamla skruttiga. Bina bryr sig inte.

” i sitt perfekta hem i sin perfekta värld är det middag i kväll alla kommer va där
i sitt perfekta hem i sin perfekta värld hon smetar på läppstift från en postorderaffär”

10 år alltså. Vad har jag för plan? Jag kör på tills kroppen skriker och vägrar tystna. Än så länge tystnar den så småningom.

Nu när jag börjar bli till åren så kommer jag ägna mycket tid åt att beskriva mina krämpor.😊

En kund sa: ”Du haltar ju”. Ja, kroppen var inte i fas med önskemål om rörelseförmåga och inteont efter förra nyåret. Fick tips av en kär honungskund tillika härkanduhabinfixare vem jag skulle vända mig till för att justera kroppen. Och jag vände mig dit. Till kiropraktorn i Hallstahammar. Fick en tid och vips o hokus pokus, men inte hokus pokus, så blev jag bättre och bättre och till bisäsongen var kroppen så redo den kunde bli där och då.

Kroppen är fantastisk. Liksom naturen. Vad vi än ställer till för den så jobbar den stenhårt för att ställa saker till rätta. Vissa kvällar under bisäsong kan jag knappt ta mig ner i sängen – jag överdriver inte. Sen vaknar jag på morgonen och skuttar ur sängen. Inte ett moln på himlen och kroppen har vilat och läkt. Hur fan går det till? Inte en susning men jag kan gå utan att halta, lyfta armarna över huvudet, ryggen känns stark och låten som var sommarens låt för mig för några år sedan lät sig höras som ett nynnande i bakhuvudet:  ”Just idag är jag stark…”

Men visst är det klart att det sliter på min snart 55-åriga kropp. Många lyft är det.

Ryckt ur sitt sammanhang men ändå:

– 50 åringar som sköter sig är lika vältränade och välmående som de som är 30, säger Fredrik Reinfeldt

Källa: arbetet.se

I år beslutade jag mig för att skippa ta hand många av de lådor och ramar som togs bort efter vintern själv. Eftersom vårens genomgång görs sent och vax inte får lämnas till Biredskapsfabriken efter 31 mars, så blev det stående till hösten. Hm. Har för mig att jag sett att någon har dispens för att ta emot senare, fast det är jag inte riktigt säker på.

Har inte varit några större problem tidigare med det som blivit stående. Men i år. Alltså jag var generad när jag ringde och frågade på Biredskapsfabriken om det var ok med massor med lådor som hade värsta tänkbara vaxmottangrepp. Det såg ut som jag odlat vaxmott. Så megaurkigt. Fick tips av Biredskapsfabrikens goa tjej M (de börjar näsan hela bunten på M 😊) är att ställa ättikssyra överst. Så obeskrivligt dumt av mig. Jag har bara tänkt att det är på lådor med vax som ska användas till våren som ”man” gör så med.

Ja, ibland är jag mindre nöjd med nystanet. Men, men. Man kan inte få allt. Såg på instagram något i stil med:

Det är många som klagar på sina kroppar, men det är aldrig någon som klagar på sin hjärna.

Tjejer/kvinnor i allmänhet klagar på sina kroppar, men inte på sina hjärnor. Män/killar klagar, obs i allmänhet, inte alls. På sig alltså. Men så är de ju fullkomliga också. 😊

Ättikssyra är dock något jag aldrig har eller vill använda mig av till vax som ska ut till bina. Jag gör som meister i Stentorpet lärde ut – tidningspapper mellan lådorna och inte en gnutta kokonger i ramarna. Det funkar finfint.

Rallarrosens storhetstid är definitivt över. ”Har jag berättat det förut?” Det nya normala i honungsburkarna är inte längre den ljusa honungen, som har varit mycket omtyckt. Nu är det en mörkare honung som ger den stora skörden. Blev lite nipprig och undrade hur den skulle mottas. Tack och lov har den fått så mycket ros att jag kan andas ut. Puh. Sa Nalle.

Det är stor skillnad på hur den honungen smakar som nyslungad /flytande och när den har fått kristallisera. Och jag måste säga att det är bra. För om den jättegod som flytande, så blev den ännu godare som kristalliserad.

I år har jag haft en anställd. Säsongsanställd på timmar. Oj, vilken lycka! Dottern, som var den anställda i fråga, är likt sin far en naturbegåvning. Hon blir bra på så gott som allt hon tar i och blev således snart en hypereffektiv vaxavtäckare. Dessutom så får jag underhållning på köpet. Hon är välinformerad på många områden  och berätta om än det ena och än det andra. Hur som helst så med ett par extra händer har vi har blivit klara med slungningen rekordtidigt.

Ytterligare ett skäl till att vi blev klara tidigt berodde på att i år har det blev ”maxlite” honung. Icke önskvärt komboord när det gäller honungsskörd. Det kanske också är så att det nya normala på området här runtomkring är just lite. Eller inte så mycket om det är mer ett halvfullt glas.

Myntet har två sidor. Om knoppen tycker att det är negativt kan kroppen uppfatta det som positivt.

Någon av de som är lika duktiga som flitiga biodlingsinstagrammare skrev att de slungade 24 lådor i timmen.

I timmen.

Oj.

Jag tuffar på och täcker av för hand. Jag menar vi. Jag och min anställda. Vi slungar inte 24 lådor i timmen. Men efter att sista slungningen är gjord blir de sista burkarna burkade.

Inget att värma upp och tappa?

Nope!

Livsmedelsinspektion gjordes i år. Bland annat så ville hen se fakturan på hallonpulvret.

Varför? Jo, så att jag tex inte har en polare som plockar hallon, torkar och pulvriserar och säljer dem till mig. En som inte har en registrerad livsmedelsverksamhet.

Bad att få maila bild på fakturan. Måste ju leta på pärmarna från förra året, eftersom jag inte gjort honung med hallon i år. Visste inte om de var där eller där. De var där. Mailade:

”Här kommer kvittot på hallonpulvret. Inga kompisar som plockat, torkat o malt. Beror nog mest på att jag inte har några kompisar” Hahahahaha! 😊

Det är dags för mig att börja fundera på hur framtiden ska se ut för lilla företaget. Sommaren går och det endast ett par lediga dagar  (som jag prickade in med en otäck tandvärk) i somras. Och då ska man veta att i år har jag haft mitt lugnaste år på länge. Så på något sätt är det ändå återhämningens tid.

Är det värt det? Så tänker jag när jag är mitt upp i det. Sen när det börjar lugna ner sig tänker jag. Ska jag utöka? Logik i kubik.

Råkade fånga en nykläckt drottning direkt efter utkrypning. (Råkade? Fråga inte!)

”CHRILLE” (som en gång för länge sedan sa att han skulle vilja odla drottningar men än så länge typ inga drottningar i sikte) vrålade jag från bigården.

Vill du göra något med denna?

Korta varianten. Smackade i ett gäng bin och drottningen i en parningskupa och bommade igen.

Vad gjorde han sen?

Vet inte. Men han öppnade aldrig lilla flustersnurröppningen i alla fall när han skulle ha gjort det. Det var väl någon månad för sent när den öppnades och ett par veckor senare var det ägg och yngel i. Brunsten höll alltså i sig. Släppte sen ner henne i ett samhälle som hade pucklat och så var allt frid och fröjd.

Puckelsamhället. Flyttade det en plats åt höger. Ställde tom kupa bredvid på originalplatsen med ovan nämnda drottning. Bina flög till sin gamla plats och puckeltanterna blev kvar i puckelkupan. Smutt. Jag som har hållt på att hälla ut bina långt ifrån kupan för att de ska flyga tillbaka tilll kupan, men där har de legat kvar i en hög de stackars bina. Buhu.

De två sista dagarna innan kylan slog till på allvar oxalsyrades bina. Jahaja.

Hade två samhällen kvar att göra i bigården här hemma när alla andra var gjorda.

Vilka två var det då? Det ena visste jag med säkerhet. Den andra visste jag inte med säkerhet. Nähänä.

Behöver nog en terapeutisk hobby tänkte jag.

Bokade in dottern och mig på en keramikkurs. Haha. Jag hatar inte mycket, men jag hatar verkligen att få jord på händerna. Inte för att jag blir skitig utan för att jorden torkar och det är så obehagligt. Kan inte titta ens på någon som håller i en jordig potatis. Och vad händer med leran på händerna? Jo, det händer sig att den torkar. DISS – DISS – GUS (den gulliga musen i Askungen) – TING (saker i allmänhet).

Nu kan jag sluta ojja mig för det för kursen blev inställd för den stackars kursledaren hade gjort illa sig. Vi håller tummarna att hon blir hel och att jag får börja ojja mig igen.

När vi köpte torpet tyckte jag det var roligt med trädgården. Eller rabatterna och lilla trädgårdslandet som vi fixade då rättare sagt. Sen kom annat i vägen. Förra sommaren fick jag tips om Sara Bäckmo av en tjej på bygden. Sen glodde jag på så många Sara Bäckmo-videos att jag kände att jag var tvungen att gå med i hennes sarabackkmo.se för att helt enkelt betala för mig. Inspirationen flödade. Nu har abonnemanget gått ut, men jag gissar att det blir en repris på förra året.

I år gjordes ett litet ryck och vi har påbörjat jordförsämringen på ”åkern”. Jordfräsen är tydligen katastrof på lerjord. Men det var så vi gjorde på en annan lerjordsplätt här på tomten när vi flyttade hit och den jorden blev jättefin fort. Men vi får väl se hur det blir. Bonden fixade halm som vi också fräste ner. Jag bad uttryckligen om fräsch halm. Och det levererades också. Sen läste jag någonstans att det var optimalt med gammal halm. Jaja.

Vi odlade potatis på den där nya plätten som kallas FrejA (Frej ligger bredvid). Vi fick upp en liten skvätt potatis från landet i fråga under sommaren. Odlade i hinkar också. Ja, och det blev ju skitbra. När vi länsat plantan på potatis sa Chrille: ”Vi sätter tillbaka den igen!” Jag måste ju säga att jag tyckte han var knäpp i kolan, men jag var såklart på som alltid och sa: ”Ja, såklart!!” Och sen på hösten hade vi ännu mer potatis att skörda. Ha!! 😊

Vi fick tips från en snubbe att vi skulle plocka upp resten av potatisen från FrejA i september. I slutet av september hade all blast försvunnit, så vi visste inte var vi skulle gräva. O det var hårt i backen. Latus & Maskus gjorde då vad då? Vrrrrrum. Jordfräste så potatisen yrde. 😊

När morötterna gallrades hade jag svårt att slänga dem, så de stoppade jag ner i en överbliven kruka. De blev ju inte stora alltså. Men små. De står fortfarande i krukan.

Hade lagringstest på morötter förra odlingssvängen. Vi lagrade i mull, sand och bara i en frigolitbox nere i jordkällaren. Det var ingen skillnad på de tre olika sätten direkt – lika bra. I år har vi testat att lägga dem i tomma biforhinkar med lock i samma jordkällare.

Hur går det då? Bra! (Källa: Chrille killgissar)

Jag: “Kände du på morötterna?

Chrille: “Nej”

Behöver ha upp mer morötter, så jag ska ta mig ner i jordkällaren och kolla läget. Intressant.

Det absolut i särklass bästa med årets odlande var salladerna. Så härligt att ha egen färsk sallad av olika sorter under långt tid. Det var lyxkänsla att hämta in varje dag. Hade odlat på tok för mycket men den var vacker också, så det var väl bra med den saken.

Tror vi hade 16 tomatplantor. Alla tomater uppätna av oss. Har väl aldrig ätit så mycket tomater i hela mitt liv. Blev 23 tomater över att göra krossade tomater av. 😊

Här skuttar många harar men odlingarna har klarat sig finemang. Chrille säger att han har sett en hare som satt och åt i landet, men det är bara purjolöken som jag har sett lite gnag på. Å andra sidan stod de kvar väldigt länge.

Hade regntunnor med fall ner till växthuset. Toppenbra. Utom då jag öppnade kranen och glömde bort slangen. Det kan ju inte hänt så många gånger. Nej, rimligtvis inte. 😊

Som avslutning på lilla “odlingsskriveriet” så skrev någon någon gång typ att: du kan ingenting om odling – eller om det var du kan ingenting om växter – minns inte. Eftersom jag gissar att alla som eventuellt läser bloggen är minst normalbegåvade, så behöver jag väl inte påtala att jag inte kan något om växter och odling. Men, eftersom den som skrev det uppenbarligen inte hade förstått att jag visste det, så säger jag nu: jag kan inget om växter och odling. Jag kan heller typ inget om något annat i övrigt. Så, nu har jag täckt in alla områden. Skönt att få sagt det, så att ingen använder min blogg som uppslagsverk. Skrattpaus.

Dags att avrunda.

Ska jag inte skriva något om min pappa? Min fine lille pappa som inte längre finns bland oss.

Min pappa gick endast 7 år i skola, förvisso med goda betyg. Han arbetade i grossistledet under hela sitt arbetsliv har jag berättat tidigare. Han pensionerades 1999 från sin tjänst som logistikchef på Servera R&S AB.

Jag läste hans tjänstgöringsbetyg i somras.

”Regionens logistikfunktion har under Rays ledning varit den effektivaste inom Servera R&S AB, med bästa leveranskvalitet till lägsta kostnad.”

Som sagt. 7 år i skola. Man kan lyckas ändå med jävlar anamma, passion och ett gott huvud.

Och vad det sen innebär att lyckas och att vara lyckad är värt för var och en att fundera på.

Till slut: Tack alla fina honungsköpare såväl stor som liten, såväl storköpare som litenköpare.

Jag är fortfarande helt övertygad om att jag har de bästa kunderna och jag är väldigt rädd om er/dem.

Med hopp om ett:

GOTT NYTT ÅR

Susanne

  • Share on Tumblr

Julmarknad i Västerfärnebo

 Försäljning sker vid Fiket i Färnebo, runt Kyrktorget och vid Svartådalens besökscenter.

ALLA BARN: Tomten kommer finnas vid Svartådalens besökscenter kl 14.00

Kempes Skogsbod hittas vid Fiket i Färnebo och det ska bli lite kallt och JÄTTEROLIGT!

❤️🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻❤️🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻❤️🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻🤶🏻❤️

VÄLKOMNA

 

 

  • Share on Tumblr

Gott nytt 2021 – mot bättre tider

Ett år till ända. Igen.

90:rna, småglina, har gått och blivit 30 bast.

Fatta!

När jag hade suttit och förfasat mig över detta faktum och en kopp beskt kaffe sa jag sakta:

”Snart är jag 60”

Någon som också drack beskt kaffe svarade sött:

”Men nu tar du väl i!”

”Jag var ju 46 nyss!”

”Ja, det var du.”

Sött är inte alltid rart, rart är inte alltid sällsynt och sällsynt får man väl ändå lov att säga att det är med honungsletare som inte vill ha söt honung.

Det är kanske så att det ena leder till det andra…

Lilla faktarutan

Honungens natur är att vara söt.

Honung upplevs som sötare än socker.

Rör du i socker i honungen, så får du en blandning som upplevs som mindre söt.

Det ena leder till det andra…

Himmelska droppar

Regn

Livgivande regn

Starkt livgivande regn ger mer än 4 mm på en timme

Från en sida takyta på endast 50 m2 fyller vi TVÅ 100-liters tunnor på en timme.

Kan vara bra att ha i torrtider på solsidan.

Ska man får fylla poolen med dricksvatten?

To be continued… för nu ska jag kolla på film.

På 4:an

Varför då? Det är ju bara reklam!!!

ALL reklam är BRA reklam (även den som är helt obegriplig)

drhonung.se

Det står att läsa överst på sidan:

”Dr Honung
Den enda honungen med aktiva mjölksyrebakterier”

Redan här uppstår frågor.

Först undrar jag – Dr Honung – är det namnet på honungsblandningen? Eller är det “namnet” på honungsforskarna. Eller vad? Jag skriver det i fortsättningen som att tillverkaren är Dr Honung.

På drhonung.se står det att:

”Mjölksyrabakterierna överlever inte i ”vanlig” honung, som vi känner till den i denna del av världen, och återfinns inte i någon som helst honungsprodukt, varken direkt från en biodlare eller i medicinsk honung.”

Lilla rutan om ”vanlig” honung i denna del av världen

Exempel på ”vanlig” honung i denna del av världen

Nyslungad honung är flytande
Honung i vaxkaka – nyproducerad av bina ligger honungen flytande i sina celler som är täckt med vax

Också ”vanlig” honung i denna del av världen

Kristalliserad honung. All svensk honung kristalliserar så småningom och då blir honungen fast med konsistens från ”crunchig” till slät

 

På Ringsjöortens Biodlarförenings hemsida står det om ”Mjölksyrabakterierna i bin, honung och pollen”.

”Antalet mjölksyrabakterier har beräknats till

100 miljoner/g i färsk omogen honung (vattenhalt 25 – 28%)”
((Det framgår inte om det är i Sverige, den här delen av världen eller i någon annan del av världen som den honungen kommer ifrån där mängden uppmätts. Om jag inte läst slarvigt.))

 

Det står också att vid vattenhalter under 20 – 25 % klarar inte mjölksyrabakterierna att leva, men deras produkter ligger kvar. Mjölksyrabakterierna producerar 200 olika ämnen.

 Intressant. Inte för att jag fattar vad det verkligen innebär i sin helhet, men jag fattar att det är intressant. Intressant!

Alla de 200 olika ämnena som produceras och blir kvar – är de bra? Eller är det bara mjölksyrabakterierna i sig som är bra? Eller är det skit samma att mjölksyrabakterierna dör när produkterna ligger kvar. Hur stor andel ligger kvar i en ”normal” honung från den här delen av världen? Och hur tål de att behandlas? Förutom de som tålde att bli kokade.

Tillbaka till att mjölksyrabakterierna kolar vippen när honungen är mogen. Det betyder att Dr Honung inte säljer HONUNG från den här delen av världen som naturligt har mjölksyrabakterier.

Kan Dr Honung sälja HONUNG från den här delen av världen med tillsatta mjölksyrabakterier?

 Ja, det skulle Dr Honung kunna göra då är det en blandning.

Men dör inte mjölksyrabakterierna då för att honungen har för låg vattenhalt?

De kanske säljer någon honung från någon annan del av världen som har en annan tillåten vattenhalt? Ja, så skulle det kunna vara. Precis som att ljunghonungen får ha en högre vattenhalt.

Jag letar i menyn bland deras produkter i webbutiken.

Nix! Hittar ingen honung från något annat land som innehåller mjölksyrabakterier helt naturligt, dvs som inte är tillsatta.

Det finns en Elixirprodukt där det är svensk eller rättare sagt en skånsk honung i. Kan man kalla det för en honungsprodukt ens? Ja, det kan man. I alla fall om man kallar honungskarameller för en honungsprodukt. Ja, men det får man väl lov att göra. Fast att ingredienserna kanske är mest vatten eller socker och/eller honungsarom för den delen? Beroende på om vi pratar Elixir eller honungskarameller.

Letar vidare…leta, leta oj, vad jag letar. Hittar något! H13 Original

H13 Original är en av Dr Honungs produkter och innehåller:

-100 miljoner/ g av deras patenterade mjölksyrabakterier
Honung – 13 g svensk skogshonung varav 4,3 g vatten =VA?!!  33 % vattenhalt
-1 g vatten – och ännu mera vatten men bara 1 g 😊

LITEFÖRSYNTINFORMERANDEMED-
FÖLJDFRÅGAOCHICKESVARRUTAN

Vad jag vet får jag inte kalla min honung för honung om den har 33 % vattenhalt. Då ska det stå bagerihonung på etiketten antar jag och så måste det stå ”endast för matlagning och bakning

Om jag tillsätter vatten till min honung som har en 14% vattenhalt – så det blir totalt 20% vattenhalt – får jag kalla honungen för honung då?

Nej, då är det en honungsblandning (man skriver ihop honungsblandning annars blir det honungs blandning och då undrar man vem honungs med litet h är) och det ska väl då stå ”HONUNG med vatten” på etiketten. 😊 Nej, nu fabulerar jag visst. Vet faktiskt inte om det är tillåtet att tillsätta vatten till honungen för att öka vattenhalten. Fast vem skulle göra det?

Hur beskrivs H13 Original på drhonung.se?

Här följer två beskrivningar:

”H13 Original, är som honung i originalskick, med dess unika innehåll av binas egna och levande och aktiva mjölksyrabakterier i högsta antal.”

Vad betyder det egentligen?

Det är en blandning av svensk skogshonung – alltså en helt ”vanlig” honung, som vi känner till i denna del av världen 😊, och som kan ha behandlats hur ovarsamt som helst eller inte, fast med alldeles för högt vatteninnehåll för att få kallas honung (slungad för tidigt när den inte betraktas som honung, alternativt har vatten tillsatts). Det är tillsatt ytterligare vatten. Allt vatten för att mjölksyrabakterierna ska överleva. Och tillslut är de patenterade mjölksyrabakterierna som härstammar från bina ”framställda”, eller vad det kan heta, på något vis och sedan tillsatta. Eller har de pillat ut dem ur bimagarna? 😊 Kanske?

Återspeglar färsk honung hämtad av en honungsjägare

återspeglar färsk honung = är som honung i originalskick = men är det inte på riktigt = fake på riktigt

Är denna, av människan producerade, honungsblandningen inte en motsvarighet till en svensk honung när den har sina levande mjölksyrabakterier in action på topp i antal/g?

– utan endast till en utländsk honung (hämtad av en honungsjägare, flin)?

Hur mycket skiljer det? Och är skillnaden av betydelse för människan?

Vill veta!

Nu blippade det i min lilla, lilla hjärna. Jag vet att jag har läst någonstans att om man gör en blandning med bagerihonung – en honung som har för hög vattenhalt – så behöver man inte kalla den för bagerihonung utan det går bra att skriva honung. Men, i ingrediensförteckningen ska det dock stå bagerihonung. Vet inte om det är andra regler för funktionella livsmedel?!

Till sist: ”Hämtad av en honungsjägare”

Amen, det finns ju ingen hejd.

Ja, jag vet inte hur ni tänker nu, men jag vill i alla fall beställa H13 original från Dr Honung för att testa den på två älskade magar.

Inte mina. 😊

Om jag gör det har jag bidragit med en liten, liten slant till deras framtida projekt som de vill driva och har vi tur så gör produkten mirakel.

Och gör den det är det väl bara att sätta igång att slunga ofärdig honung t innehavarna av magarna. Och givetvis bokför jag det som eget uttag.

((Nej, jag kunde inte låta bli.))

Vad har hänt i år då?

Det har investerats lite i Kempes Skogsbod.

Ett mycket välkommet tillskott i lilla verksamheten är Lilleboden, lillebrodern till Biboden.

”Du och dina namn” – var det en kund som sa i somras. Jaa, jag gillar namn. Smeknamn, men inte öknamn.

Vill du möjligtvis spana in Lilleboden så finns det bilder på instagram @kempesskogsbod.

Lilleboden ger ett bra extra utrymme när trängseln är som värst och även i övrigt hela tiden. Grejor har flyttat in – men de har inte kommit till rätta. Så kan väl det oorganiserade kaoset, om jag förutsätter att det finns ett organiserat kaos, beskrivas just för tillfället.

Rännan har också byggts bakom biboden. Äntligen en plats där jag kan stå och jobba med vax och ramar. Under tak men ute. Skönt.

Om företaget ska expandera på ett eller annat sätt behövs ännu mer utrymme. Då kommer Lilleboden och Biboden få en storebror – Storeboden eller Kempes Skogsbod 2.0. Om det blir så återstår att se. Den som lever får se. Ett uttryck som bör användas med försiktighet i dessa tider.

En annan nyttig investering var honungslossaren för ljunghonungen. Funkade finfint. Det var däremot ruggigt trist att det i många (många (MÅNGA)) ramar fanns några enstaka celler med kristalliserad honung. Hm. Det innebar att den kristalliserade honungen också blev tilltryckt av en pigg och slungades och silades tillsammans med ljunghonungen.

Om det var svårt att sila sen?

Jovars.

Och piggspillet, alltså det som droppar ner från honungslossaren… Äh, fy för den lede.

Vad har inköpts mer? En vaxsmältare till. Ajjemen, bråttom hade jag. Bråttom att få olja till den också. Har inte rört den än. Har prokrastinerat…. Är det bara jag som lagt märke till årets ord? Varför säga skjuta upp när man kan vricka tungan och säga prokrastinera? Ska i alla fall bli jättespännande att testa den.

Ja, det var årets investeringar det och de knaprade på försörjningsmöjligheten.

Vid ett tillfälle när jag stod och sålde på en marknad hävde sig en quinna (har hänt två ggr, fast olika personer) in över mitt marknadsbord och frågade, typ, om jag kan försörja mig på min verksamhet. Jag svarade lika typ:

”Aa, alltså jag gjorde mitt bästa resultat i år – eller förra året menar jag.”

Hon verkade nöjd med det svaret.

Märkligt!

”Det finns många underliga djur i vår herres hage”, sa min pappa då och då. Min pappa som inte hade någon som helst relation till herren ifråga. Inte mer än att han med hög stämma och glimten i ögat, när tiden begav sig, gärna sjöng en snutt av bland annat följande: (som är – gud vet vad? hahaha)

Vill du höra mig sjunga den så klickar du på mig   😊

” Att vinna ära här
det aktar jag ej stort.
Mitt namn i himlen skrivet är
och genom himlens port,
en gång jag går och kronan får.
Betyder minus här om kassan ej är full.
Att vara himmelsk miljonär
är mera värt än gull,
ty banken där går ej omkull. ”

(Käre bror. Jag vet att det är den andra versen han brukade sjunga, men denna var roligare och passar så fint med tanke på så mycket. Dessutom vet ingen annan det. 😉 Kommer du ihåg? ”Då klappar döden på. Vem kan då hjälpa, vem? Den rike mannen måste gå från guld och vinning slem. Men Lasarus han fick gå hem”)

Apropå hage. Vår ”åker” (liten plätt) som inte har något stängsel än och alltså inte är en hage vill vi ska bli en hage en vacker dag. För djur. Inte sådana djur som indirekt, eller direkt om man så vill, syftades på i stycket ovanovan.

Puh! Vilken tur!

Vad då?

Aamen, tänk om vi hade tanter i hagen! Ja, och det kan jag tala om – ska vi ha tanter i hagen – då ska vi ha KRAV-tanter.

Hahaha, igen!

Seriöst!?

Inte särskilt!

Med KRAV?

Precis.

Åh, så finurligt.

I höstas hade vi vilda djur där – i ickehagen. Vildsvin. Och om någon, mot förmodan, minns morrdjuret, så tror jag att gåtan är löst. Som sagt – vildsvin. När jag öppnade dörren på kvällskvisten när mörkret infunnit sig, så hörde jag först hur det rasslade till upp i skogen och därefter dånade det av många vilda nöffars klövar som flydde för livet. Från mig. Mrs Terrified

Några tuffingar står uppenbarligen kvar.

Eller en. The Big Pig.

Alfa-HENEN (vokaler är a och o och ibland e 😊)

Det morrar. Det frustar. Och fnyser.

När det tystnade stampade jag modigt med foten på altangolvet – obs utan att släppa dörrhandtaget. Rädd att dörren skulle slå igen, gå i baklås och att en vred, uppbragd och galen gris skulle komma och stångafånga mig på en bete. Jag stirrade ut i mörkret utan att se något alls. Det morrade fortfarande. Jag ryser av bara tanke på då – grisfrossa!

Vintern 19 – 20 fick varje samhälle 16 kg foder. Dessutom fick de behålla all honung som de lagt i låda ett och två. Skulle det räcka? Har alltid gett dem 1,5 hink – dvs 24 kg foder.

Spelade på läppen och sjöng ”Ågren och jag” hela våren. Ågren och jag? Ja, jag sjunger vad jag vill.

Det var påfyllnadsdags i många samhällen när jag kikade in på riktigt och lyfte på täckbrädan så att samhällets kropp försvann.

Någon: ”Det är ingen som fattar vad du menar nu.”

Jag: ”Nä, men jag skriver vad jag vill.”

En någon drog till med ett uttryck från bergspredikan angående mitt skriveri här på bloggen – nämligen: ”Du kastar pärlor för svin.”

Hen kan ha haft en gnuttegnuttgnutta rätt för ytterligare en annan någon berättade att hen läst och gjorde tummen upp och sa:

Grymt! Och svinkul att du skriver med lite knorr!

På riktigt…

Tillbaka till…samhällets kropp försvann!

Det fanns säkert många saker att göra, men jag valde att sätta på honungsburkar på de flesta samhällena.

Hur gjorde jag med fodermängd till invintringen i år? Det berättar jag om nästa år. Jag berättar när jag vill.

Läste en snubbes skriveri i en tidning. Han menade att i Skåne får de 23 kilo honung i genomsnitt per samhälle.

Är det möjligt?

Eller är det omöjligt?

Känns väl knappt försvarbart att ge 16 – 24 kg socker för att få 23 kg honung. Och det var väl vad snubben tyckte också. Borde nog leta reda på artikeln för att kolla att jag inte kommer ihåg fel.

Läser på ett annat ställe att skåningarna brukar få 40 – 50 kg per samhälle.

Jag är dock inte rätt person att bedöma källorna i något av fallen.

Är tambina de som gynnar biologisk mångfald? Om allmänheten bekymrar sig för biologisk mångfald och pollinering/framtida pollinering så är det väl ändå DE VILDA POLLINATÖRERNA som den ska bekymra sig för och värna om. Lägg krutet där. Vill man däremot ha honung – köp honung. 😉

Jag har haft en återkommande mardröm. Jag kikar ner i en av bikuporna som står på en plats där jag aldrig har varit i verkligheten, men i drömmen och i efterhand när jag ser platsen framför mig så är den så bekant. Obehagligt bekant. Jaja. I kupan kliver det runt ett monster till drottning, minst 3 – 4 gånger så stor som en vanlig bidrottning, och alla mina bin är foder åt ”hennes” avart till yngel.

Creepy.

Och så hände det sig en dag när vi var upp till en bigård – ”Vad i hela helvete är det där?” tänkte jag högt. Jag fumlade för att få av mig handskarna och få fram mobilen för att fota den svarta läskiga tingesten. Då kom min Chrille och klampade fram. Fan, fan, fan!

Varför hade han inte hört mig? Min doling brukar tala om för mig att han inte är tankeläsare. Vet inte vilket som är mest irriterande – att han inte är tankeläsare eller att han talar om det för mig? Och om jag nu hade sagt det högt hade det inte hjälpt. Han hade hörlurar på sig och lyssnade på något han ville lyssna på.

Som en parentes här kan jag informera om att när det började talas om munskyddens varande (eller inte varande) för befolkningen planterades det sig ett förhoppningsfullt leende på min äkta hälft förtjusande mun. Han tänkte nog sig ett kraftig tyg med tight resår. På mig.

Hur som haver – det där svarta satt med rumpan uppåt och således huvudet nedåt på en av huvarna och hade ett bi i munnen. Antar att den hade ett ben i munnen för jag såg liksom inte hur biet hängde ihop med svarta damen. Har googlat i mängder för att hitta ”the thing” utan framgång.

FAAN!

”Tänk att jag tyckte jag hörde ett fa-an däruppifrån häromdagen”, sa någon som varit i närheten i en av en av bigårdarna.

Tack och lov var det ett hyfsat lindrigt fa-an. Det finns gånger när jag tokFANar och inte är till min fördel alls.

Hand upp för alla som alltid är till sin fördel!!

En snubbe stor här utanför och skruvade på en trilskande traktor. Typ. Han åkte iväg flera ggr och kom tillbaka och det fortsatte att krångla. En gång när han kom tillbaka och det uppenbarligen blivit fel igen lät det höras ett vrål som fick husvagnen att skälva: JÄVLA SKRUVJÄVLAR.

Mojjan som brukar sova middag lät meddela att det inte blev någon middagssovande den dagen.

Dagen efter när jag kom in på lagret så hade en trave kartonger med honung vält.

Jag tittade på eländet, bet ihop och så viskade jag tyst för mig själv mellan tänderna:

”Jävla skruvjävlar”

😊

Det blev en kall vår. Ja, en lång och kall vår. Sen kom väl sommaren antar jag. En riktigt värmeböljebölja.

Vi fyllde poolen.

Ska man få fylla poolen med dricksvatten?

Lena Mellin på Aftonbladet tycker inte det.

Vi fyllde alltså poolen med 11 kubikmeter dricksvatten.

Det är vad en toalett som står och rinner släpper ut på 11 dagar. (Inte klokt.) Det är vad det går åt på 12 dagar om man vattnar gräsmattan med vattenspridare 2 timmar om dagen. (Inte klokt.) Det är vad 11 kor dricker på 10 dagar. (Gott o bra med mjölk o ost.) Det är vad det går åt på 12 dagar för en familj på 4 personer som alla duschar 2 ggr/dag i 10 min vid varje tillfälle. (Hur skitig kan man vara?)

Typ-ish

Nu har jag eventuellt anammat fake facts. Källor finns, men hur betrodda är de? Tja-ish

Ska man få vattna i trädgården med kranvatten? Ska man få ha en läckande toalett? SKA MAN FÅ HA EN VATTENTOALETT över huvud taget?

Det får bli vattenmotbok! (Vi kommer lätt få fylla poolen med vatten.)

Min ståndpunkt är att till dess att LM slutat spola toan med dricksvatten kommer vi  att fylla polen. I alla fall eventuellt med kanske.

Håller du med mig kissen?

Mm..jau…

Det är så bra att prata med katten.

En konversation med maken när han råkar ”inte ha” hörlurar på sig:

-Du vinner så mycket på Eurojackpot
-Nej
-Jo
-Det här är första gången.
-Ja, det är väl mycket.

Viss förståelse för oförståelse.

Japp, mye dumt ska en få höra innan örona trilla av.

Följande var väl ett kritiskt öronblick

Jo, det var så här att jag skulle lämna smakprover till en blivande återförsäljare. Då är det lämpligt att ge ett bra intryck. Antar jag.  Återger en typ-så-här-gick-det-till:

Jag: Hej
Tjej: Hej
Jag: Jag söker Susanne.
Tjej: Här finns ingen Susanne
Jag: Åh nej, det är ju jag som är Susanne (Dumma, dumma mun!!!  😉 )

En sak som jag tycker är lite trist i sammanhanget är att Chrille inte hade hörlurar på sig. Det hade känts så mycket bättre då. För honom.

Nu har vi kommit fram till årets krämpor. Jag vet att jag har axlar och en höft, men tar jag en ipren eller alvedon så glöms det bort och så sover jag så gott. Så så illa kan det inte vara.  Händerna klarade jag i år igen trots att jag slungade och tappade varenda honungsdroppe själv.

Med andra ord så är allt toppenbra med tanke på hur illa det skulle kunna vara eller ha blivit ett sånt här skitcoronaår.

Angående att göra själv. Då jag saknar någon mest i biodlingsarbetet är nog vid invintringen -fodring och oxalsyrabehandlingen. C var med mig vid peak i år vilket jag är glad för och det  klappar händerna händerna för.

Chrille som inte är våldsam på något sätt håller just nu på att slå en beija och jag ska gå och cutta Hasselbackspotatis. Efterrätten är klar. Sangrian är upphälld och vi inväntar sen 12-slaget.

Innan jag avslutar så vill jag tacka alla som köpt vår honung i år. Vissa mer och ingen mindre. En matematiker skulle ha åsikter om det uttalandet gissar jag. Eller inte.

Alla stora marknader bommade igen efter februari i år och jag trodde försäljningen skulle gå åt skogen (läs: åt helvete) – men icke.

Några har hittat webbutiken. Min första kund heter Anna. Jag blev så lycklig. Denna Anna trakasserades med mail. Jag visste inte hur jag skulle hantera förfarandet i webbutiken.

Efter att själv ha blivit en internetkund i större utsträckning, än förut, så har jag lärt mig att minska mailen till kunden till ZERO-NADA-NULL. Det dräller in mail från de man handlat ifrån på nätet och vad är det?

Irr-i-terande!

Nu är det en viss skillnad på mina ”påriktigmail” till kund och standardiserade mail från robotrobban. Men!

När Anna beställde nästa gång mailade jag inte alls. Det rev och slet i mig.

Saknades mailen? Vet inte.

Andra kunder har kommit på att de bara kan ringa, så tar jag med honung när jag passerar.

Det kommer till nya kunder. Jag har gamla trogna kunder.

Vi har återförsäljare som utmärker sig. Det är inget jag tar för givet, jag blir bara så galet glad och varm i hjärtat. Att en företagare/handlare/kolinalansvarig/”ansvarigförhyllandärhonungenstår” engagerar sig kan betyda allt för ett litet biodlingsföretag. Och det har det gjort för Kempes Skogsbod.

Så många, många tack!

Dags att avsluta.

Pappa: Vad väntar du på?

Jag: Vet inte.

Pappa: Bättre tider Su, du väntar på bättre tider.

Med önskan om ett

GOTT NYTT 2021 – MOT BÄTTRE TIDER

Susanne i Kempes Skogsbod

  • Share on Tumblr

Torgförsäljning i Norberg

Lördag 12/12-2020  Tid:  9-14

  • Share on Tumblr

Klockargårdens 1:a advent

Kempes Skogsbod kommer att vara närvarande med massor av distans, spritade händer, glögg  från Carlströms drängstuga & vår egen världens bästa honung.
Ödmjukhet är en mycket bra egenskap.
Det kommer att bli en finfin eftermiddag hos Klockargårdens med lagom krispigt väder & mössa  & vantar & ett jädrans glatt humör.

Välkomna!

  • Share on Tumblr

Oktobermarknad

På FREDAG KL 10-18 och LÖRDAG 10-15

är det marknad på “lilla torget” i Avesta

Arrangör – Avesta Lions

Kempes Skogsbod kommer att vara på plats och det ska bli jätteroligt! 🙂

VARMT VÄLKOMNA!

 

 

  • Share on Tumblr

Skördemarknad

Hoppas att vi ses! Välkomna!

🙂

  • Share on Tumblr

Välkommen till landsbygden – stadens moder

 

Blogg –  Gott Nytt 2020

Hej och välkommen till min blogg som i en salig röra handlar om bin, honung, Kempes Skogsbod och om oss som bor här.

Mycket nöje!

 

Japp, så var ytterligare ett år till ända.

Det går fort när man har kul! Sant!

Så är det när man får jobba med sin hobby.

Gnägg!

Vadå? Jobbar jag med hästar? Nej, nej. Det var längesedan jag hade hästar som hobby. Men visst hängde jag på ridhuset ett antal år och sen hade häst under ytterligare några år. Minns när jag och kompisen var i 13-årsåldern och “hade stallet” – vi fodrade, mockade och ströade åt ca 35-40 hästar lördag och söndag. Ja, tänk att få jobba med sin hobby.

Fast nu var det ju inte så att mocka skit var min hobby. Nej, det var att rida och pyssla om favorithästen som var min hobby.

Surr!

Javisst, biodling jobbar jag med. Med allt vad det innebär i förlängningen av att göra allt från a till ö i företaget. Som ensam i mitt företag, utom när jag tvingar C att bisträcka mig med något, så räcker 60 samhällen gott och väl till.

För att avyttra honungen säljer jag bland annat till butiker, men står också på marknader och säljer.

I ur och skur med etiketter och fingrar som blir skrynkliga av vätan. I minusgrader när fötter och fingrar får glappkontakt med övriga kroppen – och kylan gör så att det känns som att tankarna så sakta fryser till is och det blir lite svårt med det mesta. Hemma i badet blir jag lika glad varje gång det börjar sticka i de bortdomnade delarna. Det är lycka. För då är de på väg tillbaka.

Ett av mina första sommarjobb var som kassörska på Ica i Halmstad. Det var inte min hobby. Och det blir inte en hobby att sälja bara för att man fryser heller.

Har jag ett budskap?

Ja.

Året om undrar jag hur det ser ut i “gigantens” samhällen under hela säsongen. Det funkar uppenbarligen alldeles utmärkt att gå in i yngelrummet två ggr per år.

Enligt material som tillhandahålls på nätet (och kanske därmed osäker källa) så har skörden i genomsnitt per samhälle minskat med ökat antal samhällen för den store. Om det har en logisk förklaring eller någon annan typ av förklaring är mer än jag begriper mig på. 550 samhällen gav 25-30 (ibland 40) ton honung och 1250 samhällen  50-60 ton. Jag ser att det diffar på skörd för 150 samhällen. Fniss, fniss. Nu tänkte min udda hjärna att om jag skaffar 90 till så får jag ingen honung.

Va?

Nä, jag fattar inte heller.

Hur som helst ska jag laborera med något samhälle a la Vispmodellen, fast med lite kikafusk. Mina händer skulle klappa mig lika mjukt på kinden som uppmuntrande för detta tilltag.

Har tänkt det många gånger men det har inte hänt än. Fast jag gjorde faktiskt ett litet experiment i år i ett samhälle, men det tänker jag inte berätta om. Jag är så pinsam.

Men, det hade ju varit fantastiskt skönt att inte lägga ca 30 min per samhälle var 10:e dag i alla samhällen. Tänker att man skulle vilja ställa 1000 frågor till mannen ifråga. Men om jag skulle träffa den där snubben skulle  jag kanske bli starstrucked  🙂 och livligt börja diskutera stjärnformationer. Vad vet man?

På tal om stjärnor så blev jag verbalt knockad av en annan biodlares partner när hen kom förbi på en marknad och berättade att de hade med sig ett ton honung. Drev människan spektakel med mig? Ett ton…

Jag vände mig om och tittade på Berra , min lilla svarta skåpbil, och sa (typ): “Det har inte vi.”

Och de kilona vi hade med extra de följde med hem igen.

Jaha ja.

Nä, jag är inte bitter.

x 80 triljarder

🙂

Ja, och sen kom en annan förbi. Hon som hade slungat en massa honung i april. Och som ger sina bin 35 kg foder om de vill ha det och som de äter upp för hon har så stora samhällen.   Ja, hon i alla fall var tvungen att åka och hämta mer honung för hon hade sålt slut.

Så himla roligt! (hårt ihopbitna tänder)

😉

Mellanakt

Fniss, idag stirrade jag sådär obegåvat på en tjej som sa åt sin son. Kom då Glass.

Jag hann tänka: “Heter ungen Glass? Får man det ens döpa den till det?”

Va?

Vad va?

Slut mellanakt

När jag står och säljer får jag en hel del frågor. Det är himla skoj! För det mesta får jag tillägga.

Generellt har människor, specifikt människor från andra länder, en ständig topp ett-fråga, nämligen:

Är det socker i honungen?

När mottagaren till svaret inte är så bevandrad i det svenska språket blir det svårt, så jag säger bara nej.

Det är ju inte så att jag står och häller i sockerlösning i burkarna eller slungar sockerramar – vilket jag antar deras egentliga fråga är. Det är dessutom inte tillåtet här i Sverige att kalla det för honung under sådana omständigheter.

Sen är det helt enkelt så att det visst kan vara lite socker i honungen och det kan det vara för alla som invintrar på honung och socker som jag gör. Vid vårgenomgången när vinterfodret plockas bort kan det finnas yngelramar kvar med vinterfoder. Det vinterfodret, som kan vara både honung och socker, skulle kunna hamna uppe i skattlådorna om bina flyttar upp det – men det kan lika gärna förbrukas av samhället, då det expanderar kraftigt på våren och det går åt mycket foder.

Jag gjorde min vårgenomgång i slutet av april. Det var mängder med foder kvar som jag plockade bort och kasserade.

Vad skulle det överblivna vinterfodret kunna användas till?

Till avläggare?

Men om man gör avläggare på mitt sätt så förbrukar avläggaren i det närmaste inget av de tillsatta foderramarna. Det är trots allt bin vi snackar om.

En biodlare föreslog att jag skulle slunga vinterfoderramarna. Jag frågade om han menade att jag skulle ge det som foder till hösten då eller…? Han blev tyst och sa inte något mer, så…

Så, frågan: “Är det socker i honungen?” är kanske befogad ändå?

Men när den duggar tätt som den gjorde på en marknad – då är det inte lattjolajban. Dessutom tänker jag att när de väl träffar på någon som medvetet har blandat i socker i sin honung – vad kommer den svara då?

På just den marknaden när dagen närmade sig sitt slut började tålamodet tryta för mig. Vad skådar jag? Jo en “lillagummanfarbror” med förväntansfull blick som struttar fram till mig. Jag börjar säga: – “Fråga bara inte” – han avbryter mig och snubblar på orden när han vibrerande av iver frågar: “Hur mycket socker är det i den här burken då?”

“Skjut mig i huvudet.”

Skulle vår son ha sagt.

Själv sa jag: “7 kg”

Ingetdera är väl optimalt.

Jag är trots allt, om än en väldigt liten, producent, som primärt lägger hela mitt liv i dessa burkar. Inte socker. Dessutom är jag mänsklig. Och “lillagummangubbar” göre sig icke besvär. Pepparn växer någonstans. Dra dit.

Min pappa sa till mig när jag var en liten plutta: Låt ingen skita dig på näsan!

Pappa arbetade i livsmedelsgrossistledet i hela sitt arbetsliv. Från JB Berggrens, där mina föräldrar träffades, till Dagab. Han var lagerchef. Han blev logistikchef. Han gjorde ritningar för lager. Ja, och så lagrade han. Allt som kunde vara bra att ha. Och det var mycket! Ja, jag skulle nog säga att han var lager. Och INGEN sket honom på näsan. 🙂 Själv älskar jag lager. Känner mig hemma. Av lager. Mitt eget lager är ett rokadlager.

Vi hade länge sagt att vi behövde optimera utrymmet på lagret. Hände inte. En dag pekade jag på väggen. Min älskling följde mitt pekfinger. “Hylla”, sa jag. “Det hade varit jävligt bra med en hylla där.” Jag åkte och “gjorde bina” i Bigård Lingon.” När jag kom tillbaka gick jag in på lagret. Min älskling tittade på mig, pekade på väggen och sa: “Det blev jävligt bra med en hylla där.” Snabb som en kobra snurrade jag runt mot andra väggen, pekade och…

“Ha(ha)!”

Som vår son skulle ha sagt.

“Perfekt att du satte upp en hylla där också.”

Sa jag.

Chrillar kan!

När en kartong med honung åkt från mitt lager till en butik och där blivit tömd – är det då rimligt att den kartongen är förbrukad och ska hamna i kartongpressen? Alla vet inte vad en kartong kostar. Men det räcker väl att alla vet att den kostar. Den kostar både pengar, råvaror, energi och miljö. Jag vill gärna ha mina kartonger tillbaka. En klok kvinnan uttryckte: Får man lön den 25:e oavsett prestation är det lätt att ha åsikter om någon som vill ha kartongen tillbaka. Om hon sa det där med “oavsett prestation” är jag inte säker på. Men jag är säker på att jag tycker att det passade in. De som presterar tror jag håller med. 🙂

Kartonger, kartonger.

VÅR vår

När jag åker till marknader så är alla kartonger fint uppmärkta så jag vet vad som är i- men när jag packar ihop med svår hemlängtan, då hamnar inte en burk där den ska. I våras när jag gjorde vårgenomgången och var jäddrigt stressad på grund av något som jag inte längre minns, så ringde en kund för honungshämtning och sa att de skulle komma om en timme. Jag gjorde hastigt klart och skuttade in i bilen. Kom hem slängde av mig bioverallen och hoppade i rena kläder. Rena och för stora jeans.

Jag hade pratat med snubben tidigare, så jag visste ju att han skulle komma med några arbetskamrater men jag hade INTE förberett på lagret. Dumt. Så när jag skulle plocka fram burkar så önskade jag att jag hade en burka på mig. Jag var inte till min fördel. På något sätt alls. Plågsamt medveten om det. Vet inte hur många gånger jag letade i samma kartong. När jag blir stressad glömmer jag ändå fortare. Hjälp. Allt rafsande i kartonger i kombination med att dra upp de för stora jeansen. Jag har inte sett röken av den snubben mer och jag förstår det. Så i år ska jag prova mig på FRAMFÖRHÅLLNING.
En av medresenärerna tyckte nog lite synd om mig och att jag behövde lite hjälp på traven. Han föreslog att jag ska märka upp på hyllkanten där de olika sorterna ska stå. Det var ju en bra idé!

Vad hände mer på våren? Jo, vi flyttade bin från ett ställe där det skulle bli konventionell odling av raps – till en plats där det var ekologisk odling av rybs. Dilemmat var att det var odlat konventionell raps nära ekorybsen, men vår ekobonde förutspådde att ekorybsen skulle hinna blomma klart innan. Det gick lite omlott. Allt hade funkat bra om jag vore ekologisk biodlare, men det är jag inte – bättre upp – kristallhonungsbiodlare.  Rapshonungsskörden kan jag dock använda för att göra smaksatt honung. En fråga kvarstår. Varför flyttades bina?

Vi gillar ekobonden Wassberg helt enkelt. Men raps o rybs gillar vi inte så där in i norden.

Så nu i vår när bonden, ja det är ju herr och fru bonde som jag kallar bonden för det blir så konstigt om jag ska kalla dem bönderna (ja, de har ju namn också :-)) , får raps ett par km bort kommer jag väl få vara lite mer på tårna än i år (förra året). Inte så lätt i mina  klumpiga vinterstövlar.

Jag finner många saker stressande, men vad är mer stressande än när tekniken inte fungerar. Blir Fru Nervikläm (stort tack till upphovsrättsinnehavarna  bortöver :-)) när mobilen börjar krångla när jag står på marknad. Har ju kassaregistret på den.

Oavsett, så dog datorn en dag. Det blev några turer till Västerås. De sa att kabeln var kaputt. Köpte ny strömkabel och var lycklig för det att det bara var kabeln det var fel på. Sen dog datorn en dag. Till Västerås. De sa att batteriet var kaputt. Hade nada lust att lämna in datorn. Men vad gör man när den är paj?
Ringer till supporten för märket i fråga. Pratade med en kille – eller rättare sagt jag babblade helt förvirrat, så att inte ens jag förstod vad jag sa eller ville. Jag: “Fattar du vad jag menar?”- Han: “Jag fattar!” Den killen vill man ju stoppa i fickan. Han inte bara fattade vad jag sa – han fixade datorn. Acer. Lösning: Vänd upp och ner på datorn och stoppa in en knappnål i ett litet, litet pyttehål i 5 sekunder. Alive.

Eftersom jag har brist på skrivmaterial så berättar jag att hockey- VM gick mig så gott som helt förbi. Jag är grym på att fokusera. På det jag gör. Hockey-VM pågick i vardagsrummet. Mhm. På tv alltså. Vad annars? Ja,ja. Jag: Vad kollar ni på? 6 ögon med rynkor i pannan glodde på mig. Om nu 6 ögon kan ha rynkor i pannan? Med skepsis i rösten svarade min käre make att det var Finland mot Sverige. Jag: Ok.

Det är mycket vår nu. Men vad är mer vår än maskros? Ja, det går att nämna en hel del kanske, men tiden mellan maskrosens uppgång och fall när det gäller bidrag pågick i ca 1 månad där vi bor. Alltså maskrosen är ju helt makalös.

Chrille var ivrig en dag. Han skulle visa mig något. “Kom”, sa han. På vägen till platsen han så gärna ville att jag ska få se så berättar han att han klippte av alla maskrosorna när han klippte gräset dagen innan.

“Men va faaaan! Ä du inte riktigt skapt? Ä vi gifta? Är jag biodlare eller? Va,va,va,va,va?” (Chrille vill ha hund men inte en ettrig terrier till)

“Jamen kolla” säger han stolt. Där står de – maskrosorna. De har vuxit upp nya maskrosor på alla plantor på en enda dag. Helt otroligt.

I 52 år har jag lyckats med att inte observera detta fenomen.

Tack Chrille för att du klippte ned maskrosorna!

Årets krämpor
Skelettet har hållit sig stabilt. Det tackar jag roddmaskinen för. Samma roddmaskin som jag inte fick göra avdrag för i firman för skatteverket. En enskild företagare kan få avdrag för förebyggande behandlingar. Förutsättningen för avdrag är att den åtgärd som sätts in behövs för att näringsidkaren ska kunna fortsätta att driva sin verksamhet (förebyggande behandling). Jag hävdade att jag bedrev någon sorts egenbehandling. 🙂 Hade jag gått till min läkare och kollat om jag kunde få roddmaskinsträning på recept kanske mina odds hade ökat lite. Det gick lite hastigt där tror jag. Å andra sidan hade jag väl inte fått köpa en roddmaskin utan fått åka bil brum,brummiljöförstöring till något gym för dessutom en dyrare peng.

Har lagstiftaren en plånbok som det svider i och en planet att ta hand om?

Tänk själva 8 loppor för en roddmaskin. Det blir inte många kronor fram till pension. 571 kr/år om vi räknar på glädjekalkylen 66 år. Fast det är klart. Hade jag fortsatt i den andan så blev jag med gym på kuppen. Det är tillräckligt svårt att ta sig fram i sovrummet ändå.

Varför skulle man vilja jobba på skatteverket?

Friskvårdstimme och friskvårdsbidrag
För oss är det viktigt med ett hållbart arbetsliv – att du ska ha balans mellan arbete och fritid och må bra på jobbet. Alla anställda får en friskvårdstimme i veckan och ett friskvårdsbidrag på upp till 3 500 kronor per år.

Dessutom kan de spara ihop de där timmarna och traska ut och ta sig en golfrunda eller göra sig en rid- eller skidhistoria.

Jaha ja.

Nä, jag är inte bitter.

Vilket parti kommer att ta upp att även de som driver enskild firma ska ges möjlighet att få skattesubventionerad motion och friskvård på samma villkor som alla anställda i hela Sverige eller som den som har AB och anställer sig själv? Vi får väl se.

Vart tog krämporna vägen?

Här kommer de. Förra året fick jag karpaltunnelprobs enligt egen diagnos och hade grava sömnproblem på grund av domnade händer. I år stretchade jag handleden i tid och otid och även där emellan. Funkade finfint. Tack Marie! Du räddade mig med den enkla – sätta handen i bordet eller y-n-i och töja.

Fler krämpor? Ja, nacken har känts av till och från. De tunga lyften gör sitt tror jag liksom enformig rörelse när man står och täcker av. Massagen hos Erika har hjälpt när läget varit på till. Och i julklapp fick vi en mackapär av mojjan som vi döpt till Erika. En laddningsbar massagemackapär. Den får duga när läget är på från. Funkar skitbra när man sitter i fåtöljen. När man sitter i fåtöljen.

Att lägga energi på rätt saker är inte alltid helt lätt.

Något tär på mig när jag står och säljer honung på marknader “bredvid” svarta honungsförsäljare.

Är jag rasist?

Nej, jag talar nämligen inte om kulören på någons hy – utan på den dåliga smaken att sälja honung svart.

Hur många biodlare är registrerade hos länsstyrelsen? Hur många samhällen har varje biodlare? Hur mycket honung får de? Hur mycket honung säljer de? Hur många samhällen säljer de? Hur många drottningar säljer de? Hur många betalar skatt för delar av vinsten? Hur många betalar skatt för hela vinsten? Hur många påstår sig vara hobbybiodlare fast de egentligen driver svarta företag? Hur många privatpersoner deklarerar sin inkomst av honung till skatteverket?Ja, i den här kroppen får det plats mycket nyfikenhet i just den här specifika frågan.

Jag använder mig av Izettles kassaregister. Något jag saknar är en kassaregistermärke från skatteverket. Det skulle jag vilja ha – med ny färg för varje år. Det skulle jag vilja sätta upp på mitt marknadsstånd och stoltsera med så att kunderna vet att här säljs det reko honung REKO. Alltså för de kunderna som bryr sig.

Bara för att någon står och knackar på en kassapparat är det inget som säger att det går rätt till i övrigt. Tro mig! På marknader syns ofta inte röken av kvitton eller kassapparater dessutom. Förstå vad skattepengar vi blir blåsta på med tanke på alla marknader året runt överallt i hela Sverige. Med skatteverkets goda minne? Ska det vara så?

Är det till att vara lite gnällig och tungsint?
Nej, inte alls. Men får jag bjuda på lite tungslint.

En äldre dam böjde sig fram och sa tyst:

“Ja, jag skulle inte bry mig om om du tog det svart.”

Jag höjde den verbala piskan och snärtade till.

“Nej, du skulle väl inte bry dig om om jag inte får någon sjukpenning eller pension heller!?”

 

En annan äldre dam sa: Ingen kommer tacka dig för att du betalar skatt.

Nej, varför skulle någon det? Det är bara så man gör om man har någon som helst anständighet i kroppen. Det är ingen som tackar någon för att den betalar skatt. Hela vårt system råkar vara uppbyggt att alla gör rätt för sig.

Hur vill vi ha det?

Ska vi ha ett teaparty?

Där alla får söta sitt te bäst de kan?

En tredje äldre dam: (gott om såna nuförtiden :-))
Åh fy så dyrt.

Vad grundar du det på? Du vet väl att ska 12% moms bort, sen dras kostnaderna bort ,sen dras 28% i egenavgifter bort och sen ska 33 % i skatt bort.

Och där tog samtalet slut. Ja, det var ju varken ett samtal eller tungslint men ändå.

En fjärde dam:
Åh fy vad dyrt.

“Tack, det värmde. Gå gärna någon annanstans och sprid glädje!”

En typisk lillagummangubbe:
“Åh fy fan va dyrt. Vi köper mycket billigare där borta.”

Han går.

Jag hojtar efter honom: MIN HÖSTHONUNG ÄR ÄNNU DYRARE! OCH JAG ÄR MED OCH BETALAR TILL DIN PENSION MEN DU SKA BARA HA O HA O HA o ha ha ha hahahahah!

Ja, allt ovan finns i många olika varianter.

Och nu kan man väl säga att jag är lite bitter med inbyggt fnitter. Men det som kommer nu är inte roligt.

En honungsförsäljare på en marknad: “Vi behöver inte höja priset på honungen. Vi tjänar så bra ändå.”

Det är väl klart som korvspad att man kan tycka det om man bara redovisar en liten del – motsvarande 14-15 samhällen – av allt som producerats i egen utsago. I det här fallet motsvarar värdet av svartförsäljningen cirka 18 000 st Nocco.

Det ger lite proportion till verkligheten. Och här kommer ännu mer proportion.

Då ska vi se här. 42 kronors snattning ger orosanmälan för “barn” och ca 360 000 svartförsäljning ger klirr i kassan med  applåder för de ohederliga som i övrigt inte får några påföljder. Helt enkelt för att de åker aldrig dit. De senare riskerar inte att bli av med körkortet vid upprepad handling – heller.

Ja, och det här handlade alltså bara om en enda biodlare. Hur många till finns det? Otroligt många.

Nynnar på Magnus Ugglas “Jag mår illa”…orden faller bra i mun…

Biodlarnas lobby, säger d ä bara hobby,
för världens bästa och för eget bruk
De säljer dock för vinsten – marginalen ger t minst en
tripp till dit där solen steker girig buk

Vi är så bra, och borde få för vi bör faktiskt bara ha´t
för våran flit
ska ge profit
utan att skattmasen får ta’t

Vissa knappar på sin kassa,säger tjänar ju en massa
inte ska vi höja priset ännu mer
Googlar dem på alla bolag, fattar något är i olag
dålig omsättning jag vet hen säljer mer

Bedrägeri – är det jag skulle kunna säga är däri
din jävla burk,du är en skurk,du är en lurk
men du går fri

Illa, det är illa
att du inte alls vill bidra med det “lilla”
Många laxar – snyter masen -stå på gasen i din husbil, usch fy fasen
Illa, det är illa
att du inte alls vill bidra med det lilla
Ser jag dig på en marknad sälja svart då ser jag rött
Och om blickar kunder döda skulle jag väl sitta inne och du dött.

Giriga de säljer
men icke de förtäljer
att allt de tjänar är så vådligt svart
Och jag jag står där borta
och vinkar glatt till Totta
säljer vitt och snackar brett, betalar skatt

Hej o hå
jag tror mig inte vara bättre än nån ann
Men jag är fri
och när de fuskar tar väl jag det som en man

Bedrägeri – är det jag skulle kunna säga är däri
din jävla burk – min nya hobby det ska bli angiveri

Nä, det kanske inte det ska. Men ja, med den lilla käcka  truddelutten är det dags att avrunda.

 

Ett  innerligt tack  för det gångna året &  Gott Nytt År!

//Susanne

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Share on Tumblr

Gott Nytt 2019

Vill meddela att jag inte kommer in på min mobil där jag bland mycket annat hade en 7 meter lång “komihåglista”. Om jag inte ringer som jag lovat, så vet du varför nu. Hör gärna av dig!  Susanne

Hej,

och välkommen till min blogg som i en salig röra handlar om bin, honung, Kempes Skogsbod och om oss som bor här.

Mycket nöje!

 

Hur har 2018 varit?

Wow vilket år. Trodde att förra året var peaken i mitt biodlarliv, men så var icke fallet. Det har rullat på bra med det mesta fast att det startade lite krassligt. Jag började faktiskt året med att deleta hela 2017:s bokföring. Moder min skaperska! Blev iskall i magen trots en just inmundigad het kopp kaffe. Naturligtvis fanns en back up, men det kom jag på först efter att det iskalla i magen hade blivit en knut a la avancerad makramé.

Vår
Bitillsynsmannen gick igenom samhällena igen. Han sa att jag var av ovanlig sort.

Hmmmm.

Tror jag hört det förut. På olika sätt. Ett antal gånger. I olika sammanhang.

Som exempel gjordes det en slags profil på ett gäng som sökte samma utbildning/arbete. Alla hamnade i typ en klump till ner till höger. Vem satt ensam uppe i vänstra hörnan på det resultatpappret?

Jo -de -lä -ho -ho – MOI

Att bitillssynsmannen sa det var för att jag har bett om att få mina bin besiktigade, vilket faktiskt var min skyldighet eftersom jag hade bin i olika församlingar. Men 1/1-2019 är just församlingsgrejen, tack och lov, ett minne blott.

Efter att lite hastigt ha läst igenom: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:38) om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin;  – så har jag en spontan kommentar: SLÄPP FÅNGARNA LOSS DET ÄR VÅR

Tips från coachen: Bi careful out there        Tack, ja det ska i alla fall jag vara.

Och detta i en nästan kusligt bra tajming med att de upphör med försäkringen för Amerikansk Yngelröta.

Hittar detta – är det up to date eller en kvarleva från sekelskiftet? -” Ersättning utgår endast då minst fyra bisamhällen förintas   (à högst 100 kr per bisamhällen självrisk 300 kr”

Dags att höja priset för alla biprodukter/tjänster – Det man inte kan försäkra mot lär läggas in i priset.

Hur går det med försäkringarna som ingår i medlemsavgiften hos SBR– ansvarsförsäkring och olycksfallsförsäkring?
Hur ligger det till med dokumentation, kompetens, utbildning, uppföljning mm som omfattar förmedlingssituationen mot kund på de försäkringarna?

Vad i hela världen är anledningen till att betala medlemsavgiften till SBR nu? Jag har enbart varit med för att jag har kunnat försäkra bina mot AY. Någon som ser någon annan anledning? 14000*510… medlemsnytta??? (Tillägg i efterhand: Mina 510 kr skulle jag hellre ge till den lokala föreningen.)

Dottern visade en bild på en hund i bioverall. Den vovven kunde sniffa sig till amerikansk yngelröta. ((NU SNACKAR VI JORDBRUKSVERKET)) Om det nu var sant? Men det tror jag absolut. Min Chrille o dottern vill så gärna ha en hund. Men, nej, nej, nej och absolut nej. Jag vet vem som kommer få ta hand om den. Och, jag kommer definitivt inte kliva ur sängen en enda minut tidigare, för att en hund vill kissa. Och vem tror ni hade fått stå kvar med vovven när det skulle promeneras över Golden Gate-bron?

Godlen Gate-bron. Snygg övergång va!? Världens snyggaste kanske till och med. Nöjd! I alla fall skulle vi börja kläcka ägg den 1 april. En mycket lämplig dag. Jag plockade fram manualen. Bella satt mittemot. Efter 5 minuter med mig som följer regelboken till punkt och pricka sa hon:

“Mamma, jag gör det här med pappa.”

Två minuter senare låg äggen i kläckaren. Så nu vet vi att det funkar att kläcka kycklingar utan att över huvud taget, nästan, följa reglerna i den där manualen.  🙂 Det var jätteroligt att följa de små liven i äggkläckaren och framöver.

.I kläckaren 21 april – det pep inne i det stängda äggen – lät jättegulligt

23 april – lille kycklingen tittar ut genom fönstret på oss nyfikna som gluttade in

Burarna avlöste varandra i rasande fart allt eftersom kycklingarna växte. Från att vara pyttepyttegullgulliga till inte så gulliga för att sedan inta tupp- och hönsform.

24 april – här var de ju himla goa – men ack så rädda – och det fortsatte att vara så hela vägen

3 maj

18 maj – igenom det här nätet nöp en stor rovfågel tag i en kyckling  – stygg pippi

Hallå där! Du har väl smakat mattes mumsiga honung? Jag kollar
på dig enda tills du gjort det.

31 maj -la en filt på för att det skulle ge skugga  – varför då?

9 juni – nu passar det med skugga

Vårmånaden maj kom med klara besked om sommar. Jag hade just gått igenom alla bigårdar och fått på tomma ramar i skattlådorna när jag språkade med en biodlarkollega. . Hon sa att hon redan hade fått mycket honung i ramarna. Oj, tänkte jag. Oj, sa jag säkert. Lyckligt (?) ovetande om hur det såg ut i mina samhällen. 5 dagar senare när jag skulle gå igenom de första samhällena igen fattade jag vad hon hade pratat om. Det var bara att ut och hämta hem honung och sätta igång att slunga. Jag som trott och planerat att jag hade gott om tid att göra lådor och ramar under maj, juni och början av juli också. Tji fick jag. Och det fick Chrille också. 🙂 O mojjan. O barnen.

Det där med vad som är semester ville min älskling gärna ha en diskussion med mig om. Men jag har varit busy.  Så jag antar att diskussionen kommer snart. Om det inte fallit i glömska. Tur att det inte går att sätta en Tile på det.

SOMMAR


Ja, men ska vi ta det där med semester  nu. Vi hade ju faktiskt 4 dagar semester i somras. Vi åkte söderut i Svea rike. Andra dagen fick C magsmärtor. Gick över. Tredje dagen efter 1 timmes kö till åkattraktion fick C magsmärtor. Han och B åkte, men C minns inget av åket. Gick över. Sa han. Dagen efter åkte vi hem. Sen drog det igång. 3 ggr till akuten varav 2 ggr på natten. Jag och mörkerkörning är inte en bra kombo. Och när någon säger GASA, KÖR FORTARE, KÖR OM – gör det inte saken bättre.  Det räckte bra med att jag visste att han hade djävulskt ont. Körde fort och körde om. Det pjongade i huvudet och jag tänkte att nu får jag en hjärnblödning och kör ihjäl oss. Men det fick jag inte så vi kom fram till akuten och sista gången vi kom dit så behöll de honom. Galopperande eller var det skenande – något hästar pysslar med i alla fall – lever- och andra värden. Det verkade kritiskt.

Ja, alltså de hade säkert hellre sett att jag inte var där på avdelningen. Men va fan när människan man tokälskar har så ont att… Ja. Nej. Va fan ska man ta vägen. Och mitt i så säger han att han tror att han svimmade. Jag märkte inte det för han låg ner och blundade. Efter det satt jag och glodde på skylten som en gullig sköterska sagt att jag inte skulle titta på. Den visar info för sådana som begriper vad det är för värden. Plötsligt så – kommer inte ihåg riktigt – började det pipa? och/eller- blev det bara streck? Jag trodde i alla fall att han dog – varpå jag med skräck böjer mig ner alldeles nära hans ansikte o frågar: “Chrille – är du död?”

Han svarade:

“Nej!”

Lika komiskt som fruktansvärt.

((Vi som har haft så roligt åt repliken i Smurfarna när Gargamel blir påkörd och katten Azarel frågar: Are you dead?))

Sen minns jag inte mer av tiden där den dagen. Jag åkte hem vid 2-tiden på natten och nästa dag var ytterligare en dag i helvetet för Chrille.

För att inte göra historien ännu längre så – en morgon när C vaknade behövde han inte morfin rätt in i magen längre. Det måste väl ha varit en gallsten som lossnat. Efter det stabiliserade sig alla världen så sakteliga.

Shit, nu behöver jag stretcha. Blir spänd av bara tanken på då.

Som sagt -rekordtidig slungning. Förra året tappade jag upp första gången den 18/6 mot i år den 4/6. Vi fick gul honung i mängd för första gången i vår honungsskördarhistoria efter megamaskosdraget.

Megamaskrosdraget  😉

Och den honungen har varit mycket populär. Kulikuligt! Det är väl alltid roligt för en bioldare när det kommer något nytt i burkarna.

Hade en kund som kommenterade min rallarroshonung. Han sa: “Jag har varit biodlare i 30 år och jag har aldrig vetat att Rallarrosen gav ljus honung”

Vet inte om han menade att jag snackade i nattmössan, skit eller goja – eller om han faktiskt menade att det är roligt att få lära sig något nytt. Jag går på att han tyckte att det var roligt… 🙂

I år började rallarrosorna blomma 3 juni mot förra året 19 juni.

Bilden är tagen den 27 maj

I år peakade skörden 3 juli och förra året 21 juli – om jag inte missminner mig. När jag gjort häften av samhällena 5 juli fick jag hjälp av två underbara händer och lika även nästa skattningstillfälle. Ett skattningstillfälle är alltså fem dagar. 🙂 Sen blev allt som vanligt och det var det mina egna händer som tappert kämpade på i sin tvåsamhet.

Och nog har de kämpat.

Om “självdiagnosen” stämmer så är det karpaltunnelsyndrom som drabbat mig i år. Vaknade 44 ggr per natt av att händerna hade domnat bort och fick lov att väcka dem till liv varje gång. Inte toppen för nattvilan. Skönhetssömnen säger jag inte längre. Någon självinsikt får jag lov att ha. Det gäller alla. Därför skulle jag föredra – “någon självinsikt får man lov att ha”.

Det är ett mycket intensivt lyftande från maj – november. Det är såklart lyft sen också, men jag känner att jag behöver stärka upp kroppen under dec-april. Så nu har jag i dagarna införskaffat en roddmaskin. Kommer sakta att trappa upp träningen så jag är i toppform till maj. 🙂 Har kört 15 minuter. 2,30/ 500 m ca 29-31 tag/minut. Då är det en behaglig upplevelse utan vågskvalp och fågelkvitter. Ska öka med 5 minuter varje vecka tills jag känner att det räcker. Det ska vara gott att leva.

Och är det något som jag gillar så är det  att stå på marknader och sälja om jag bortser från att jag fryser så gräsligt på vintern. Nästan alltid hamnar jag i något prekärt läge. Det kanske jag inte tycker är så roligt i stunden. MEN. På en marknad kom det förbi en man som frågade mig hur jag marknadsför min honung. Jag tittade upp lika häpet som generat och med flackande blick svarade jag:

“Äum, alltså jag marknadsför den inte.”

Han tittade på mig.

Jag tittade på honom.

Jag såg att han tänkte något.

Jag försökte tänka något.

Det hela resulterade i en utan tvekan för lång paus.

Där och då började min mun prata.

Och vad hade den för intressant att förtälja då?

Jo, den sa:”Jag har ägnat mig åt falsk marknadsföring.”

Min blick mötte hans och jag såg att han letade efter något där lamporna lyste, men med tanke på hans uppsyn, så fann han inget upplyftande.

Sen minns jag inget mer.

Tack för det!

Men jodå, det har jag minsann ägnat mig åt. Att falskt marknadsföra en av mina smaksatta varianter. Det handlar om “Förkylningshonung”. Det började en gång med att kunder kom och frågade om jag hade “Förkylningshonung”. “Nej, jag har inte Förkylningshonung.” Sedan hade jag Förkylningshonung. När de frågade om jag hade Förkylningshonung så sa jag: “Ja, jag har förkylningshonung.” Nu har jag inte “Förkylningshonung” längre. Med anledning av att det inte får heta “Förkylningshonung”. För det är vilseledande. Så nu när de frågar om jag har förkylningshonung så säger jag. Nej, men jag har “Friska droppar”.

Det går bra att jag kallar dem “Friska droppar” om jag har en förklarande text om att varför de heter så?

Intressant är dock att grannkommunerna tillåter märkningen – i vart fall saluförs “Förkylningshonung” i grannkommunen. Det är bara att gratulera producenten eller producenterna att hen har kunder som inte bli vilseledda. (Det blev inte mina heller, så d så!)

Ärlighet varar längst. Jo, nog är det så alltid.

Jag hade handlat på Åkrahallen i Sala. Öppnar dörren och sätter mig i Lilla Grå. Dörren fortsätter att öppna sig. Bildörren har uppenbarligen gjort sina stretchövningar väl. Den går dessvärre utanför normalt ytterläge och tillbaka. Inte häftigt utan så där lagom långsamt, men dock. Bredvid står en bil. En dyr en. “Shit, shit, shit”, tänkte jag. Gick ur min bil och kollade noga på den andra bilen. Jodå, där var ett litet märke som min bil skulle kunna ha gjort. Inte säkert, men absolut möjligt. Jag sätter mig i bilen och väntar. I min lilla skitiga lilla grå Yaris. Väntar o väntar. Väntar o väntar. O där kom en kille med sin dotter.

Konversation a la typ:

“Är det din bil”
“Ja”
“Ja, alltså jag tror jag har gjort… kom o kolla”
Innan han såg.
“Aj då”
Sen såg han.
“Äsch, det där kan du strunta i.”

Shit vilken sjysst snubbe. Hoppas att jag tackade ordentligt. Jag vet hur glad och lättad jag blev. Det finns pärlor här och var. Och jag har tur som springer på dem.

HÖST
Däremot upplever jag inte att alla beter sig sjysst. En mullig tjej ca 39 år med en krullhårig gubbe, gissningsvis av klassisk årgång 67:a, fotade mig och mitt marknadsstånd i Sala när jag stod vid gruvan. Först stod Krulle och glodde en stund. Skulle ju kunna vara på byggnaden bakom, men var den så spännande? Å andra sidan – hur spännande kan det vara att glo på mig – en ful kärring i sina bästa år (mina  har år har alltid varit bäst). Sen kom Mulle och slöt upp. Krulle gick sin väg och Mulle fotade. Två foton för säkerhetsskull. De kunde ha  kommit fram och sagt något, även om de var i sin fulla rätt att göra som de gjorde för att de ville det.

Ibland är det dock bara att göra grejor som man inte vill. I våras tog jag bort mängder med oanvända sockerramar från samhällena. Mängder. Jag fattade ett beslut som baserades på de senaste två årens utfall – i år ska jag bara ge dem 1 hink Bifor som vinterfoder. Tröstlöst att stå och smälta sockerramar i vaxsmältaren. Dyrt och onödigt.
Ja, så kom tid för invintring. Invintrade en bigård. Stod fast vid mitt beslut. Invintrade nästa bigård. Hm, rätt tomt. Övriga bigårdar. Rätt tomt. Stod inte fast vid mitt beslut.
Ringde Biredskapsfabriken.
Beställde en pall Bifor till.
DHL (rosa prickar, kli,kli,kli – kan d vara allergi)
Ut o fyllde på.

Måste bara  nämna att jag inte fick en enda droppe ljunghonung. Why? Helt obegripligt. Jag var helt säker på att jag har känt den typiska ljungdoften när jag varit ute i bigårdarna. Bara väntade att de ramarna skulle dyka upp när jag slungade. Men icke sa Nicke. Det är nästan så jag börjar undra. Det jag däremot hittade i ramarna var en rätt mörk rinnig honung. Undrar vad det var? Förresten. Är det någon som har hört talas om – hur var det nu – att tistel- och lushonung ger en tixotrop honung?

Lämnade honung hos Fiket i Färnbo för ett tag sedan. Vi babblade lite hejdlöst småhysteriskt och pratade om hur viktigt det är att stressa av mitt under stressen. Jag yppade som hastigast min senaste fundering. Är det bra att stressa ner tvärt? Vad händer när man börjar sitta igenom en hel fika eller lunch? Är det nyttigt eller kanske rent av farligt. Kanske måste man träna på att ta det lugnt. Bara lite, lite i taget.

Jag googlar: Vad händer när man slutar stressa?

Kom aldrig så långt utan hamnade på en sida där Nina Törmarks sista punkt angående stress var:

“Det konstanta kortisolpåslaget som följer av långvarig stress påverkar tillväxten av nya hjärnceller. Dels blir det fler hjärnceller i amygdala, som styr över rädsla och känslomässiga reaktioner. Dels blir det färre nya hjärnceller i hippocampus, som bland annat behövs för att du ska kunna skapa nya minnen. Amygdala växer, hippocampus krymper. Konsekvensen blir problem med minne och koncentration och starka, omotiverade känsloutbrott.”

Omotiverade skulle jag inte vilja kalla det. DHL – när jag hör – DHL -det är som med Pavlovs hundar – klassisk betingninggrejen. De vet att de ska få mat när det ringer i klockan och så börjar de dregla (eller hur det var?). Jag hör DHL och vet att jag kommer att bli förbannad på “icke-svar” med utebliven leverans och pulspåslaget är ett faktum.

Såg att DHL express utnämnts till en av världens bästa arbetsplatser. Det har väl ingenting med det DHL jag pratar om att göra?

Nä, för det DHL jag pratar om upplever jag som att de inte ens vill leverera. Det är mer som  “DHL du har tur om du får din leverans” för vi håller på o letar efter en kranbil eftersom lasten är över 2.20 och hittar vi ingen kranbil så får du ingen leverans men det var bara det att lasten var inte över 2.20 för jag ringde och frågade de som skickat grejerna och de hade inte kommit ut ur porten då och då känns det rimligt att det var på det viset och när väl de fattat det på DHL och säkert en massa annat också så skulle bilen komma under eftermiddagen – efter att vi fått den informationen en gång fick vi den en gång till av en annan person som ringde upp och då blev jag även informerad om att chaufförerna slutar vid 17.00 varpå jag funderade varför hon var så tydlig med att informera mig om just den inte helt obetydliga detaljen med tanke på hur sent det redan hunnit bli på eftermiddagen ja men då kanske det blir som en annan gång när de ringde och sa att grejorna var på väg och jag skickade hit grannen som gick och spankulerade här hur länge som helst och sen ringde och frågade om han kunde gå hem o ja, det kunde hanju och då hade alltså den dumme fan till chaufför som ringt och sagt att han skulle komma inom 30 minuter kanske upptäckt att klockan skulle bli 17.00 den dagen också och helt sonika bestämt sig för att skita i att leverera och här har jag förträngt samtalen till gud vet vad o nästa dag ringer då en annan stackars chaufför som undrade varför jag var otrevlig mot honom vänta här jag trodde det var DHL som var otrevliga och om de då fick lite otrevligt tillbaka så var enbart min intention att det skulle vara så pass lagom otrevligt att han skulle framföra det till vederbörande ansvarig men idag förstår jag att det kvittar hur lagom otrevlig jag än är så blir INGENTING bättre det när det gäller DHL:s leveranser men va fan ska jag börja servera dem hemtrillade köttbullar med klapp på kinden när de kommer ett helt jävla dygn för sent nej nej nej jamen hur gick det då med leveransen som kostade 2400 kr och som jag betalat extra för för avisering – avisering då får jag veta/välja vilken dag leveransen planeras och att det kommer mellan 8-17 och jag måste hålla mig hemma jajemen jajemen efter 6 samtal med chauffören – första samtalet inkom kl 17.12 och då befann han sig i Sörgärsbo ca 12 km från oss bilvägen – och vid det sista samtalet 17,42 lämnade jag över telefonen till Chrille då jag kände att orkar inte mer -17.46 anlände grejorna.

“Andas”, säger C till mig ibland.

” Du säger inte åt mig att andas. Andas själv.”

Det är faktiskt svårt att andas på order. Gick på gravidyoga en gång – ja, när jag var gravid alltså. Och då sa tjejen att vi skulle tänka på hur vi andades. Vi skulle blunda och känna luften strömma in där o ut här.  Nu pekade jag på näsan och munnen. Det var som att jag inte kunde andas. Så började jag tänka om, tänk om jag bara kommer strömma in och strömma in och aldrig strömma ut. Man kvävs ju. Eller tvärtom?Nej, yoga var ok men att andas lämnar jag åt experten i kroppen. Lilla lungan , diafragman och autonoma nervsystemet. Visst hette det så? Det som gör att det sköter sig själv. Äh, men va fan. Skulle kolla upp vad det hette. Googlade: lungorna andas autonoma nervsystemet

Vad får jag upp?

Lugna ned en stressad, överhettad hjärna – Medveten Andning

CHRILLE!!!!

Äsch, han har hörlurar på sig.

Vad trevlig vi har det.

Kollar vidare. Det står: “Genom frenicusnerven går signaler från hjärnan till diafragman som gör att den drar ihop sig och vi andas in. Detta sker automatiskt hos friska. ”

Jag repeterar: “Detta sker automatisk hos friska.”

Då tänker jag att jag är inne på rätt spår. Andningen är inget jag ska lägga  min lilla näsa i blöt i.

Det var bara en parentes i det lilla.

Och apropå språkförbistring så skulle en trött och skäggig man ägna sig åt böjning av verb med lyckat resultat:

orka – orakade – har rakat

Ja, och så var det det där med minnet och hippocampus.

En dag kom min käraste hem med en moj. En Tile-moj. Moder, åter igen, min skapare vilken bra grej. Jag letar efter mobil eller nycklar ett gäng gånger varje dag. Jag har satt Tile-mojen på min nyckelknippa. Den mojjen kan jag pluppa på – då ringer mobilen. Och på mobilen finns en app som jag kan klicka på – find – då ringer det i nyckelklnippemojjen. Sparar både tid och humör. Bra va!? 🙂 Glasögonen skulle behöva en också. Och…

Och så tar vi lite rädsla angående  amygdalas tillväxt också. Vi har ett morrdjur som går runt här vid vårt hus.  Morrdjur? Mm. Först släppte jag ut katten. Öppnade för att gå ut själv. Då kom katten inflygande. Bildligt talat. Jag  gick ut för att skutta in till mamma i husvagen. Då hörde jag ett högt mörkt elakt morr.  Satt och tryckte i husvagnen till Jeppe kom hem.  Kunde ju inte låta honom bli uppäten av morrdjur. Han tyckte såklart enbart att jag var larvig. Men han hade inte hört morret…

Om någon tyckte att jag hade en skev beskrivning av djuret ovan så är det inget emot när jag ringde till bonden och sa att… ja, jag skulle klämma fram att hans kobarn hade rymt ur hagen och så skulle jag vara duktig att säga kvigor eller ungtjurar men eftersom det blev för mycket i huvudet när jag dels skulle titta med ögonen och spana in kille/tjej-grejen och komma fram till om det hette ungtjur  respektive kvigor… så sa jag att: “Jag ville bara tala om att dina vad ska jag kalla dem – tyst – tyst – tyst – djur – är lösa. Ja, eller något sådant. Jag hörde leendet i mobilen när han svarade typ att: “Ja, det kan man kalla dem.”

Ja, eller något sådant. Ha ha. Jag har kul nästan jämt.

Och nu kommer lilla kissen och vill att vi ska gå och sova. Hon ligger kloss intill mitt huvud varje natt numera. Jag har läst om någon som tror att katten ligger där vi är sjuka. Ja, då skulle alltså jag vara sjuk i huvudet. Det kan ju inte stämma!!

Frust, frust.

Hur sammanfattar vi honungsåret, lite kort?
Super!
Ok, vad har vi för planer för nästa år då, lite kort?
Många!
Hur mycket björksly kommer upp där det funnits rallarros, lite kort?
Massor!
Då är det alltså ett spännande år vi har framför oss, lite kort?
Japp!

Vi har faktiskt fått två leveranser från DHL efter storyn ovan utan att behöva ringa ett enda samtal. Allt inom några veckor.
Märkligt.

Slutsats: Miraklernas tid är inte förbi

      Tack för i år &  GOTT NYTT 2019

//Susanne

(på onsdag ska jag baka och stoppa i frysen så  att det finns något gott att fika med O & M när ni kommer förbi, om ni inte har gett upp om mig <3)

  • Share on Tumblr

Konst- och hantverksrunda 2018

I helgen är det dags för:

Konst- och Hantverksrundan

lördag  & söndag 11-12 augusti

kl 10-16

Kempes Skogsbod står med vanliga gänget på station 15 HÖRNSJÖFORS KVARN och det ska bli lika roligt som vanligt. Blir det regn, som vi hoppas för alla bönders skull,  står vi inomhus. Annars hittar ni oss ute bredvid parkeringen i vanlig ordning. Det säljs mumsig fika och korv med bröd.

När ni hälsat på vid vår station är det bara att köra vidare om ni vill  besöka naturreservatet HÄLLESKOGSBRÄNNAN och gå upp i det nybyggda utsiktstornet.

Många biodlare har fått dåliga skördar i år. Är du hinkköpare och vill garantera dig om att få honung från Gärsjötorps skogar med omnejd, så är det bara att beställa.  Vill du ha ett gäng hinkar till marknaden så smsa eller ring så fixar jag om möjligt.  Mobilnr 070-55 22 862

HOPPAS ATT VI SES

VÄLKOMNA

 

 

  • Share on Tumblr
« Äldre inlägg

© 2022

Tema av Anders NorenUpp ↑