Månad: februari 2015

Pay – paid – paid

Hur många verb fick vi inte lära oss att böja? Vet inte. Inte heller vet jag hur många verb vi fick lära oss att böja. Idag böjs det inte. Och grymma är de små 12-åringarna på engelska. Själv är jag urkass, men böja en jäddrans massa verb det kan jag!

Så, nu har jag betalat in försäkringen till SBR, som försäkrar oss ifall att våra bin skulle drabbas av Amerikansk Yngelröta. Ja, det är bara det som fattas. Att bina får Amerikansk Yngelröta. Sedan känner jag mig som en fullfjädrad bidödare. Det finns en anledning till att jag gick kursen “Godkänd Biodlare” utan att vilja ha det på papper.

På SBR:s hemsida kan man se de olika typerna av försäkring för biodling som Länsförsäkringar har. En som är för hobbybiodlaren och är ett tillägg till Gårdsförsäkringen och en som är för yrkesbiodlaren och som är ett tillägg till Försäkring för Lantbruksföretag. Den senare har tex avbrottsförsäkring med, till skillnad från den förra.

Mitt tips till biodlare är att kontrollera vilken typ av försäkring ni tror att ni har och vilken ni verkligen har. Om ni nu har? Alla biodlare är väl medvetna om att den “gamla” försäkringen inte finns längre och att den har bytts ut? Jag fick erfara det på ett lite udda sätt. Nog om det.

Finns alla era byggnader med i försäkringsbrevet och på vilket sätt är de försäkrade?  Alla som efter branden upptäckte att alla deras byggnader inte var försäkrade, så som de trodde, är inte de sista på jorden. Garanterat! Håller du på att bygga nytt och är i så fall nybygget försäkrat? Och har du byggt nytt – har du kommit ihåg att ringa och ändra från att inte ha el inkopplad till att ha el inkopplad om det nu står en liten rackarns rad med den informationen någonstans i försäkringsbrevet. Riskfaktorn ni vet. Riskfaktorn för mig personligen = Lätt att glömma.

Det vore trist att glömma. För då missar Länsförsäkringar några extra slantar på premien. Fast det var väl inte det jag tänkte på i första hand, fast att jag är så god och omtänksam. 😉 Ja, vad händer om huset brinner upp pga “elfel” när man glömt ringa in “påkopplad”. Vill inte veta. Jag sätter på larmet på mobilen.

Fullvärdesförsäkring vill vi ha på våra byggnader. Alla två. 🙂 Länsförsäkringar återställer då samma byggnadstyp och yta med moderna metoder. Det är det som håller på att hända här och nu.

Har du ett gammalt bostadhus? Det har vi och vi blev tipsade av Länsförsäkringar om att ha Allrisk byggnad som extra försäkring. Den ersätter åldersavdrag som överstiger 10 000 upp till 100 0000. Premien på 350 kr för vårt hus är väl investerade slantar känner jag när jag kikar på ålderavdragslistan i villkoren. Obs! För byggnadsdel som är avskriven till 100% får man ingen ersättning. Hm. Det där sista kanske jag borde kolla upp lite.

Vi har Försäkring för Lantbruksföretag med tillägg Biodlingsförsäkring. Jag visar nedan vad vi betalar ifall det kan vara av intresse för någon att veta ungefärliga priser.

Försäkring för Lantbruksföretag med tillägg Biodlingsförsäkring
Grundpremie                                               173 kr
Krisförsäkring                                             136 kr
Inventariervärde 200 000 kr              308 kr (kupmaterial, slungutrustning och obs övrigt gårdslösöre)
Produktvärde  200 000  kr                      78 kr (honung, pollen, vax mm)

12 bisamhällen                                           500 kr (bin+kupa)(Biodlingsförsäkring)
TOTALT                                                       1195 kr

Minimipremien för yrkesbiodling är 500/kr. Varje bisamhälle kostar 6 kr med 20% av pbb (prisbasbeloppet) i självrisk har jag fått förklarat för mig. Så jag kan alltså ha 83,33 bisamhällen innan jag behöver betala mer, eftersom priset per samhälle är 6 kr.

Ställde frågan vad de 6 kronorna per samhälle försäkrar? Svar: Bin och bikupa.

Men, kupmaterialet ska dessutom ligga med i inventarievärdet. Så om jag uppfattar det hela rätt så betalar man för kupmaterial 2 ggr. Å andra sidan är 6 kronor för enbart bisamhället ok, tycker jag.

Jag fick först en offert där 30 samhällen skulle kosta 1313 kr.  Plus 173+136+308+78=2008 kr

Sedan bad jag om en offert på 12 samhällen, då blev priset 500 kr. Plus 173+136+308+78= 1195

Förklara det med gammal hederlig matematik med uppgifter enligt ovan. Måste nog skaffa en mer avancerad miniräknare. Ja, alternativt  så räknade kanske den som räknade fel. En eller kanske till och med två gånger. Med den ännu inte anskaffade mer avancerade minriäknaren säkerligen både tre och fyra gånger hypotenusan.

Roten ur kvoten och pi och så, hej och hå, hej då! 🙂

Vlovvlo och Lilla Grå

Dagen efter förra inlägget knackade det på dörren till Storebror, det vill säga den stora containern. Eftersom vi befann oss inne i Storebror och hörde knackningen gjorde vi det enda rimliga. Öppnade. Det var killarna som ska fixa grunden som hade kommit till Gärsjötorp. De drog igång i stort sett på en gång. Vilken lycka för Kempes Skogsbod!

“Det är din dag idag. Det är din dag idag. Det är din dag GANESHAAAAA. Det är din dag idag.”

Varje morgon intas frukosten i husvagnen mellan 7.30 och 8.00. Idag  hände något alldeles speciellt. Det var show utanför fönstret och jag satt med vidöppna ögon och halvöppen mun på första parkett. Hur ska jag skriva det här så att någon förstår mig och min upplevelse. Jag kan säga att jag var lika hänförd som Julia Roberts, när hon gick på opera för första gången i filmen Pretty Woman. Ja, jag blev väl inte tårögd, men i övrigt så…

Jamen, vad var det då? Jo, det var grävarkillen som gjorde en parkeringsplats.

Konstpaus med tid för reflexion (eller reflektion om man vill).

Grävskopan dansade fram så mjuuukt och fint och droog sakta och säkert bort snön runt diverse grejor som stod exakt där de stod, utan att de diverse grejorna snuddades och därmed fortsatte att stå exakt där de stod. Den, grävarens skopa, liksom smekte bort snön. Hajar någon? Det var som en fantastisk grävskopebalett till Balladen pour Adeline.

Konstpaus med tid för visualisering.

Man ska ha i åtanke att jag har svårt att manövrera vattenkranen här hemma i köket.

Och detta får mig genast att tänka på instrumentbrädan. Instrumentbrädan? Heter det så? Där framme där man ser en massa information och det lyser och har sig i bilen. Ja, där kan det stå: “Höger bak bältad”. Sådant roar mig. Mamma sitter nämligen där. Ni vet hon med dottern som blir hänförd av grävskopedans.

Bilen gick sönder för ett tag sedan. Efter dryga 42 000 mil tappade han livsgnistan. För första gången blev det en Volvo i vår familj. Eftersom jag tycker att det är trevligt med namn på saker och ting så heter den Vlovvlon.

Det bästa med namnet, och nu håller jag på att skratta ihjäl mig, är att Chrille, knappt kan säga Vlovvlon (prova gärna). Inget svårt alls. Ligger bra i munnen.

Jag ser framför mig hur han står bland några andra managementkonsulter (fint ska det va) (och gärna på engelska) och håller på med något viktigt (som väl sådana gör) och behöver ringa mig inför de andra för att fråga om han kan ta Vlovvlon eller måste ta Lilla Grå.

Äsch, förlåt.

“Bälta höger fram”

Shit, vi har köpt en smartcar.

Idag var vi och köpte virke till mer och fler ramar. På vägen dit smet vi in och fikade på Café Jernvegen. Fick ett smakprov på chiagröten. Mmm. En mild saffransmak och serverad med stora fina hallon av den gulliga och sprudlande föreståndarinnan, tillika ägarinnan. Mmm – gott och speciellt. Det är något jag skulle kunna få cravings för. Ja, och så var den mättande för sen orkade jag inte smörgåsen till Chrilles midjemåtts förtret, men ägaren av densammes glädje.

Såhär såg det ut i morse:

IMG_4525

 

 

Bail-in directive och minusräntor

Det finns med andra ord en hel del att fundera och undra över.

I övrigt:

I’m busy, busy, busy
Doing nothin’ at all….

Ja, barn röjer sina föräldrar och jag ler. Samtidigt blir jag lite sorgsen för…

Min moster arbetade flitigt, som så många, i hela sitt liv ända tills några månader innan hon skulle ha fyllt 65 år.

Hon fick aldrig skörda frukterna av sitt arbete.

Busy busy busy… Eftertankens tillkortakommanden kan endast åtgärdas medans tid är – av oss som lever nu och här.

Toni Holgersson sjunger:
“Viljen I veta, Viljen I förstå
är det vägen eller målet som lockar mig så?”

En fråga som jag har mitt svar på.

Det står 127 egenhändigt gjorda lådor klara och dessa håller på att fyllas med 15 stycken lika egenhändigt gjorda ramar vardera. Två små halvmåneformade avståndshylsor är påspikade på ramgavlarna. 5 000 småsmåspikar är istoppade i småsmå plastyhylsor. Nu trådas ramarna. Sedan ska de småsmå spikarna med de småsmå plasthylsorna spikas på ramarna och tråden ska spännas och spikas fast. Det gör jag när jag har alla lådor på plats. För det är först då alla ramarna har en plats att vara på.

Exakt 240 lådor och 2400 ramar är på g. Till att börja med.

Att få smälta på vaxet så småningom känns som en hägring. En underbart härlig hägring. 🙂

Och som alla vet så har en brand dragit fram här i Västmanland. Ja, vi i Västmanland vet i alla fall det. I övriga landet vet jag att vissa inte är lika säkra på var det var. Om det nu är något att veta? Och det borde det väl vara med tanke på att det ska bli ett jääättestooort naturreservat. Tänk så mycket skog som man inte kan gå i på oöverskådlig tid. Det måste vara makalöst bra.

Och nu skulle byggnaden varit  påbörjad. Det är den inte. Vi hoppas på att det ska sluta snöa. Visst är det trevligt med snö, men de som ska göra grunden till byggnaden har även plogning på sin agenda. Hur som haver kommer den nya byggnaden vara klar till den sista april enligt kontraktet, så vi börjar inte hyperventilera. Än.

Förra helgen tillbringade vi på Loka Brunn. Så najs. Det absolut härligaste var utomhuspoolen. Varma sköna badet och huvudet i kalla luften. Och snörullning för vissa. Runt och i inomhuspoolerna var belysningen dämpad. Ett trevligt sken när man befinner sig i en bikini. 🙂 Ja, och musiken under vattnet var sjysst.  Vi är inga rutinerade spabrukare. Det kanske märks.

Riktigt god mat var en fröjd för sugna magar. Serveringspersonalen berättade på ett trevligt sätt för oss exakt vad vi var på väg att inmundiga  och svarade tålmodigt på vetgiriga undringar i övrigt.

Vi skålade såklart för Loka Brunn, Naturbrukarna och för personen som såg till att vi fick åka. 🙂 🙂 🙂 🙂

Något annat roligt. Vi har en monter på Café Jernvägen i Sala med innehåll om och från Kempes Skogsbod. Spanade in caféets faceboksida och blev sugen på den där frukosten med chiagröt, smoothie och ekologiskt kaffe. Fast för min del blir det förstås red espresso istället. Allt för mina händers skull, som lätt skulle fixa Dryan åt James Bond. Shaken – not störd. 🙂

© 2024

Tema av Anders NorenUpp ↑