Vad händer här? Det växer så det knakar. Underbart att ha fel ibland. 🙂 Det är nog bara lilla fläderbusken som för evigt kommer hålla sig på en halvmeter.
Vad händer mer då? Bland annat så är vi inte längre herrar över vår egen tomt. Gässen har tagit över. Jag är skiträdd för dem. De väser, väser och väser. Sedan äggen kom har de bara blivit otrevligare och otrevligare. Det är bara Sigge och Snöflinga som beter sig lite mänskligt. 🙂 Fast det är väl inte en egenskap som för gåssläktet framåt.
När äggen kläcketes kom det ut små gula, ulliga och gulliga krabater. Jag tror de var 13 stycken som flest. Det har varilt lite som i sagan man inte får nämna vid titel. Det tio små… I förrgår var de 6. Igår blev de 4. Idag blev de 3. De vuxna gässen är så fruktansvärt klumpiga. De ligger ihjäl sina ungar. De kliver på dem. De går ifrån dem och lämnar dem utlämnade och oskyddade långt ifrån dem själva. De borde inte få vara föräldrar. Enbart äggproducenter. Hmpfrr.
När gåsmammornas ungar kläcktes blev de ännu ilsknare och anfaller gärna om vi kommer för nära. Påhejade och hjälpta av sina gåsmän.
De är dessutom jäddrigt fulfula när de anfaller. De sänker halsen. Och huvudet, eftersom det råkar sitta på halsen. Sedan håller de halsen och huvudet horisontellparallellt 🙂 med marken och rusar mot anfallsobjektet, som kan vara allt ifrån en svärmor till en lastbil. Dum som en gås är inte taget ur luften.
Slutsats: Äggen var goda. Gräsmattan och altanden är välgödslade. Hoppas att gås ä gott!
Sen är det det där med slakten då. Fast jag kan säga så här. De där elaka skånegässen – när de nyper Sigges och Snöflingas pyttesmå ungar i vingen och drar till då skulle jag lätt kunna dra en järnsjua i nordkalotten.
Ingen skada skedd.
Vet de som sett mig spela golf.
Till något helt annat så skulle jag vilja dementera en uppgift i ett tidigare inlägg. Min praktikant. Vår son. Han är inte nästan 12 som jag skrev och trodde. Eller ja alltså han är nästan 12 eftersom att han är 11 år. Men det är inte brukligt att säga att ens barn är nästan nästa års antal år i ålder . Hur kom jag på att jag skrivit fel? Vi var in på blomsteraffären och skulle köpa blommor till Chrilles brorsa som fyllde 50. Hon föreslog färggranna blommor för det gillar tydligen gubbs. Ja, nu hör det till saken att föremålet för buketten var färgblind. Hon i alla fall som gjorde buketten undrade hur mycket han fyllde? Och nu kom jag på att det var inte alls till 50-åringen utan min praktikant. Vår son. Som jag köpte blommor till den gången. Annars stämmer ju inte storyn. Hjälp. Hur ska det gå för mig? Då sa jag visst att han fyllde 12, vilket min mojja opponerade sig mot. “Susanne – stämmer verkligen det?” 2005 – 2015 + 1. “Näe.” Detta var en typisk ickehistoria av naturliga skäl, då det var en dementi med lullull.
Känns som jag bor i snickeriet. “Heeeej, vad gör jag där då? Sågar och hyvlar och spikar och skruvar och borrar.” Den som vet vilken låt jag tänker på och först mailar in det vinner en honungsburk. För andra som inte är sugen på att tävla och vinna, men vill höra underverket till barnsång kan lyssna på den HÄR. 🙂
Det är jäddrigt dammigt när jag sågar ramvirke. På fikapausen satt vi ute och kaffade. Då sa min mun att det känns som att jag har spån ända upp till hjärnan. De andra kikade under lugg på varandra och log. Skitapor! 🙂
De där små pluttarna på hls-ramarna. Ja, de som sitter på mitten på gavlarna och ska skona bin från att bli klämda – hur viktiga är de på en skala på en hls-ram? Det är ju inte många centimeter att ha koll på. Tror jag skiter i att sätta dit dem. Shit va najs det känns. De var en riktigt glädjedödare i ramtillverkningen. Obs! VAR.
Antalet samhällen varierar från dag till dag. Ljuger nog för det mesta. Verkar konstigt att inte ha koll och det känns udda att säga: “Jag vet inte.” Inte trovärdigt det minsta – men absolut sant. Jag glömmer sånt. Men häromdagen kom det en korrekt uppgift över mina läppar. Helt säker. Kändes fint. Ända tills en biodlarkollega räknade medan jag sa antal samhällen i olika bigårdar. Fast då hade jag glömt några avläggare. Eller hur det nu var.
Nu är det inte många lådor honung kvar. Det är ny honung på g. Det varierar från ingen honung alls till nästan 2 lådor. Slunga lite snart? Det händer mycket på 10 dagar (dagar mellan genomgång). Har ramlat in hinkbeställningar och andra beställningar. Roligt! 🙂
Har beställt 10 drottningar av en jag hört gott om. Har ett gäng egenuppdragna på g. Alltså – bina fixar i avläggare. Tror på många olika drottningar och nytt blod. Resten är blå. Typ. Håller fortfarande på att fundera på hur min drottningodling ska gå till. Funderar endel på det här med drönaruskärning. Blir det för lite drönare i samhället? Nu fick jag en idé. Måste diskuteras med meister.
Jag har blivit aningen snabbare i bigården.
Grattis till mig och bina.
Tack!
Hallonen blommar och bästaste Ove är hemma igen hos finaste och jag ler av lycka.
Lämna ett svar