Månad: februari 2014

Försäkra mot Amerikansk yngelröta före 1 mars-2014

Agria Djurförsäkring tillhandahåller en försäkring för Amerikansk yngelröta som tecknas via Sveriges Biodlares Riksförbund. 

Måste jag vara med i en specifik förening för att jag ska få försäkra mina bisamhällen mot Amerikansk yngelröta? Ja. 

För en biodlare med färre än 50 samhällen kostar det 25:- per samhälle 

Ersättning: 2200 kronor per förintat samhälle

Här finns information: 

http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/25/1/?item=art_art-s1/359

_____________________________________________________________________ 

Vad förlorar  jag om mina bin drabbas av Amerikans Yngelröta?

Bikupan
Bisamhället
Honungsskörden
Med mycket, mycket mera…

Försäkringen täcker upp för en ny kupa (solid träkupa)
_____________________________________________________________________

Snabbfakta
Sjukdomen/sporerna sprider sig  mellan samhällen när bina gör felflygningar vid röveri, men framförallt av biodlaren själv som rör sig mellan samhällena.

Även honungen smittas. Om man jämför inhemsk och importerad honung så innehåller den importerade honung mer yngelrötesporer. Honung som blandas på tappstationer är generellt mer förorenad med sporer kontra honung från oss enskilda odlare. Trots att det krävs stora spormängder genom fodring med honung som innehåller yngelrötesporer för att orsaka sjukdom, är det en smittspridningsväg.

Sjukdomen kan identifieras genom att sticka in en tändsticka i celler där cellocken har sjunkit in. Om en gulbrun seg tråd dras ut har man drabbats av Amerikans yngelröta.

Ja, vad händer OM misstanke uppstår om att ett samhälle har blivit drabbat?

1.Biodlaren måste direkt, enligt lag, göra en anmälan till bitillsynsmannen eller länsstyrelsen.

2.Ett prov kommer tas och det skickas till laboratorium för undersökning.

Vid diagnos amerikansk yngelröta ska kliniskt sjuka samhällen FÖRINTAS. Bekämpningsarbetet sker under ledning av bitillsynsmannen. Han ska verkställa eller förelägga om förintande av bisamhället och sanering eller förintande av bibostaden samt de ytterligare åtgärder som bedöms nödvändiga för bekämpning av sjukdomen.

Saneringen går till så att när bina slutat flyga på kvällen stängs de in och samhället dödas med Debresol insektsspray eller bensin. Därefter bränns hela bibostaden med innehåll ner. Askan ska sedan grävas ner eller forslas bort så att bin inte kan komma åt den.

Besiktning ska ske av alla bigårdar inom 3 km avstånd.

 (Jag försäkrar. Hellre en liten ersättning än ingen alls. En av rapporterna från NP tar upp om strålning av kupmaterialet skulle vara en möjlighet i framtiden.)

Nationella honungsprogrammet

Sverige har ett nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter. Alla som får medel ur nationella programmet ska redovisa resultatet av projekten och hur pengarna har använts. Rapporterna ligger på jordbruksverkets hemsida.

Jag tänker mig att rapporterna är/borde vara en enorm kunskapsbank. Några få utför projekt av värde, men vi alla kan dela resultatet. För året 2013 delades 5 000 000 kr ut. Det ska alltså finnas information för 5 000 000 kr eller kanske mer. Värdet av en rapport kan vara mycket högre än vad den kostat. Sen kan det såklart vara tvärtom också. Själv tänker jag för första gången läsa rapporterna och se om det tillför mig och min lilla verksamhet något.

Rapporter:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/nationellahonungsprogrammet.4.76ca33bb127af0b508c80003175.html

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.465e4964142dbfe44706da4/1389347172822/Sammanst%C3%A4llning+%C3%B6ver+f%C3%B6rdelning+av+medel+inom+NP+2014.pdf

Vem som är far behöver man väl inte fundera över! Eller?

Lyssna på de här orden:¨

“Drönaren är i princip en könscell med vingar”

Jag vet inte varför, men jag älskar det klargörande budskapet som görs om bisamhällets “man” eller drönaren i “Boken om Biavel och Insemination”, författare Bert Thrybom. Det är en mycket bra bok som är väl värd sina pengar och finns att köpa hos SBR.

Ett resonemang med mig själv

Året är 2013 . Paula är bidrottning, född 2011, och lycklig mor till drönare = killar(eller könsceller med vingar) och arbetsbin = tjejer. Alla bor de tillsammans i bikupan.

Drottningen Paula parade sig 2011 med ett flertal drönare. Nu riktar vi in oss på att de spermier som drönaren Orvar, tragiskt nog förolyckad i samband med kopulerandet, som brukligt är i bivärlden, bidrog med.

Drottningen har alltså massor av sperma i sig från Orvar (och de andra drönarna men det struntar vi i nu) och hon sköter själv befruktningen av äggen. Hon väljer alltså om ett ägg ska befruktas eller inte.

Drönare: Orvar
Mor: Naomi

Drottning: Paula
Spermieförmedlare så kallad far: Karl-Erik (vars mor är Pi)
Mor: Elisabeth

Paula bildar ägg som får egenskaper från hennes far Karl-Erik (som enbart fått sina egenskaper från modern Pi) och mor Elisabeth.

Paula lägger ägg som antingen är obefruktade eller befruktade.

Befruktas inte ägget bildas en drönare med enkel kromosomuppsättning, 16 kromosomer, och Orvars spermie används således inte. Drönaren som bildas får i det här fallet samtliga 16 kromosomer från modern Paula. Drönaren har alltså inte någon far. Jag har hört, läst, skrivit och sagt att drönaren har en morfar. Det skulle man ju kunna säga, och i så fall är det Pi (som är en hona) som är morfar, eftersom  drönaren Karl-Erik har fått sina samtliga kromosomer från sin moder, och så vidare i all oändlighet.

Befruktas ägget med Orvars spermier bildas ett arbetsbi eller en drottning (varför det kan bli en drottning hoppar vi över nu). Orvars spermier är enbart en förmering av modern Naomi. Drottningen Naomi är således far till arbetsbiet eller drottningen som Paula och Orvar får.

Det innebär dock att Orvars arv från Naomi inte ger omkombinationer förrän Paulas ägg som befruktats med Orvars spermie har utvecklats till en drottning som i sin tur bildar ägg.

Det är alltså så att släktträdet består av enbart kvinnor. Men, för enkelhetens och några andras skull kallar vi drönaren för far när han lyckats para sig med en drottning och de får arbetsbin och drottningar. Och vi kan säga att Paulas “far” Karl-Erik, med arv från PI,  är morfar åt drönaren Paula fått.

En drottnings ALLA drönare (med spermieinnehåll) tillsammans motsvarar en människas alla spermier. EN drönares spermier är alla identiska.

Finessen med att inseminera en drottningen med en enda drönare, vars spermier är identiska, är att alla variationer avkomman uppvisar beroende enbart på drottningens omkombinationer när ägget bildas. Drönarens påverkan är konstant.

Har jag uppfattat hur det ligger till på ett felaktigt sätt? Rätta mig!

Nu ska jag fortsätta läsa Biavel och Insemination.  Än en gång – en mycket bra bok!

Kristallhonung vs ekologisk honung

Uppvärmning
Ingenstans har jag funnit att det är förbjudet att värma upp ekologisk honung. Om jag har fel, rätta mig och hjälp mig gärna med källhänvisning. Det är väldigt vanligt att biodlare i större skala värmer upp sin honung till 40 grader. Svensk honungsföräldning som säljer honung med SBR-etiketten värmer upp sin honung till 72 grader.
Vi värmer inte upp vår honung.

Val av bi
Den lokala ekotypen i Sverige är det nordiska biet, Apis mellifera mellifera. Andra biraser kan också fungera bra.
Vi har annan ras.

Du ska i första hand förnya bigårdarna med ekologiska bin
Det gör vi inte.

Låt bina fortplanta sig naturligt
Ekologiska djur bör fortplanta sig naturligt. Insemination är dock tillåten.
Våra bin fortplantar sig naturligt.

Naturligt material i bikuporna
Bikupor och material som används inom biodling ska huvudsakligen bestå av naturmaterial. En kupa där halva vikten, utan honung, utgörs av naturliga material anses bestå av huvudsakligen naturligt material. Det är bara naturliga produkter som får användas inne i kuporna som till exempel propolis, vax och vegetabiliska oljor. Vax till nya mellanväggar ska komma från enheter med ekologisk produktion, eller så kan du låta bina bygga ut eget vax.
Vi har träramar och träkupor. Vi har inte ekologiskt vax.

Placera bikuporna i närheten av ekologiskt odlade grödor
Du ska placera bikupor i områden där nektar- och pollenkällor huvudsakligen kommer från ekologiskt odlade grödor eller grödor som odlas med metoder som är skonsamma för miljön. Du kan även placera bikupor i områden med vilda växter eller skogar.
Vi följer detta. Bin flyger max 3 km för att hämta sin föda och genom kupplacering kan man kontrollera detta.

Lämna kvar ett förråd av honung och pollen i kuporna
Vid slutet av produktionssäsongen är det särskilt viktigt att du lämnar kvar ett tillräckligt förråd av honung och pollen i kuporna så att bina överlever vintern. Du får bara utfodra bisamhällena om samhällets överlevnad är i fara på grund av klimatförhållanden.
Då Sverige på grund av sitt klimat många gånger kan ha långa vintrar är det därför tillåtet att vinterfodra bina som ett komplement till den honung man lämnar kvar i kupan. Utfodringen ska då göras med ekologiskt producerad honung, ekologiskt producerad sockerlösning eller ekologiskt producerat socker.
Vi lämnar lite honung och pollen i kuporna. Vi fodrar med bifor, en icke ekologiskt inverterat sockerlösning och socker.

Förebyggande behandling mot sjukdomar
Du får skära bort drönarlarver i syfte att begränsa angrepp av varroakvalster. Du kan även använda myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt mentol, tymol, eukalyptol och kamfer för att bekämpa varroakvalster. För att förebygga att sjukdomar sprids är det viktigt att du rengör och desinficerar bikuporna. Det är tillåtet att använda ånga eller öppen låga.
Vi följer detta.

Så här behandlar du bisamhällen om de blir sjuka
Om bisamhällena blir sjuka eller angripna trots alla förebyggande åtgärder ska du behandla dessa omedelbart. Läkemedel får i vissa fall användas i ekologisk biodling. Om behandling sker ska allt vax ersättas med vax från ekologisk biodling. Behandlade bisamhällen måste också på nytt genomgå omställning.
Vi följer detta. Vi har inte ekologiskt vax.

Skydda kuporna mot skadegörare
För att skydda ramar, bikupor och vaxkakor mot skadegörare får du använda råttgift, bara i fällor, och andra lämpliga produkter. Till höger i vägledningen hittar du detaljerade bestämmelser för vilka produkter du får använda.
Vi använder inte gifter alls mot skadegörare.

När du utvinner honung
Du får inte använda kemiska medel som motar bort bina från vaxkakorna när du skördar biodlingsprodukter. Det är inte heller tillåtet att skatta honung från vaxkakor som innehåller larver
Vi följer detta.

Rutinmässiga stympningar är inte tillåtna
Du får inte stympa bidrottningar genom att till exempel klippa vingarna av dem.
Vi klipper en bit av ena vingen. Om vi inte skött vår syssla och missat en svärmcell/drottningcell och samhället svärmar, då kan drottningen inte flyga iväg med halva samhället, utan gör istället en loop och hamnar på marken. Det leder till att arbetsbina flyger tillbaka in i kupan till den nya drottningen istället för att flyga iväg med en svärm som vi eventuellt inte längre har kontroll på och som på så vis kan sprida sjukdomar. Den gamla klippta drottningen hittar vi i gräset om vi har tur, och vi kan använda henne till ett samhälle som eventuellt saknar drottning.

Jämförelsen är enbart gjord mot de punkter Jordbruksverket tar upp på sin första sida om Ekologisk biodling.

Vill du läsa mer om ekologisk biodling kan du göra det här:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/ekologiskbiodling.106.2399437f11fd570e67580001855.html

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion:
http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/branschriktlinjer/Ekologisk_produktion.pdf

Välkommen!

I väntan på och längtan efter våren kan jag berätta att vi hade problem vid invintringen. Ett stort antal samhällen kittade igen Biforhinkarna. När vi upptäckte det, fick vi rådet att ge sockerlösningen med foderballong istället. Sagt och gjort. Trots det fick alltför många samhällen inte ner tillräckligt med foder. Förhoppningsvis kommer tillfälle och möjlighet att ges, då vi kan ta från de “rika” och ge till de “fattiga”. Vi håller tummarna att Robin Hood-modellen kommer att fungera.

En liten marknadsundersökning….

© 2024

Tema av Anders NorenUpp ↑