Läs gärna vad den fina, empatiska människan Karl Hedin säger om oss.

Första reaktionen från en vän som hörde radioinslaget:

“Vilket sorgligt pucko på Karl Hedin – nu är jag sur”

Idag handlar inlägget om att Chrille ställt en fråga angående ett problem, som kan komma att drabba andra och oss, med mycket tung trafik runt husknuten dygnet runt. Och hur blir det med framkomlighet för oss, men framför allt för barnens skolskjuts. Frågan lyder: Kan man göra en ny väg så att inte permanentboende drabbas av detta för att forsla bort det mesta timret? Det är inte alls säkert att det är genomförbart, men det är väl inte kriminellt att ställa frågan eller att komma med ett förslag. Eller?

Det är intressant att just Karl Hedin säger att de kommer använda just den vägen som går förbi oss till att forsla hans timmer. Om vi nu har fått rätt information, så äger inte alls Karl Hedin den vägen, utan det var tidigare Sveaskogs och det är väl numera Korsnäs som äger den. Då borde Karl Hedins timmer forslas på vägarna förbi Virsbo och inte förbi oss. Stämmer det?

Däremot har Hedins kört en faslig massa timmer på vägarna förbi oss senaste året. Betalar Hedin vägföreningsavgift på vägen vid Hörnsjöfors? Vägen som går från oss och nästan fram till Hörnsjöfors bekostade Sveaskog en restaurering av och gjorde så fin 2013. Den blev ordentligt förstörd efter att Hedin kört sitt timmer på vägen. Den är inte återställd. Vi har inte ringt och klagat eller skvallrat för Sveaskog.

Är vi överkänsliga?

Vi har köpt ett torp som ligger mitt i skogen och då får man ta timmerbilskörning och annat som har med avverkning att göra med i beräkningen, när det handlar om vanlig avverkning. Det har vi gjort. Det gör vi. Vi konstaterar bara faktum. Vissa av oss har vaknat av bilarna. Ibland har vi fått ställa bilen och gå hem på isig väg. Vi har tålmodigt väntat på chaufförer som ska ha sina obligatoriska pauser. De har stannat mitt på vägen och förklarat att de inte kan åka, för att de inte får.

Är vi överkänsliga?

Det som Karl Hedin kallar en smärre katastrof kallar vi för en katastrof. Och när han konstaterar att det är en smärre katastrof, då borde han väl inse att det är just det det är och inget vi har kalkylerat med när vi köpte huset. Nog för att tanken har funnits på brand. Fast då har vi tänkt på flyktvägar. Inte 2 års timmerbilskörning dygnet om med dålig sömn som resultat.

Är vi överkänsliga?

För oss personligen är skogsbranden en katastrof av flera skäl. Dessutom har vi begränsade resurser. Till skillnad från en viss Karl Hedin, ja dock inte på alla områden anser jag efter detta uttalande.

Han pratar om andra människor som fått sina hus uppbrunna. Vi har fått ett hus nedbrunnet. Vår ekonomibyggnad till biodlingsverksamheten, där allt från minsta jävla skruv till limträbalk och panel, är köpt på Karl Hedins i Fagersta, är borta. Puts väck. Fy fan, vilken ironi!

Precis allt som har med företaget att göra, förutom bikuporna, fanns i den byggnaden. Inte nog med det. Vi har pyttesmå förrådsytor i vårt bostadshus. En del av ekonomibyggnaden som brann har jag inte lyft moms på och den ytan har använts privat. Det är saker som var placerade där, men som bor i hjärtat. Mormors servis. Några av mosters tavlor var tillfälligt undanställda där tillsammans med några andra tavlor, allt julpynt från min barndom som vi tar fram varje jul osv,  osv, osv.  Vi ska vara glada…

Är vi överkänsliga?

Elden var nära när vi åkte iväg. Vi hade turen på vår sida. Varje kväll innan jag somnar går jag igenom de olika momenten tills vi hörde elden och åkte därifrån. Om och om igen. Vi ska vara glada…

Är vi överkänsliga?

Vi är en av de andra människorna. Jag vet inte exakt hur många som har fått sina permanentbostäder nedbrunna. Det är så otroligt sorgligt. Det går inte föreställa vad de går igenom. Lika lite som uppenbarligen denne Karl Hedin fattar vad vi går igenom. Vi har inte kunnat komma tillbaka till vårt bostadshus för att bo där. Det har inte funnits någon el. Att Karl Hedin tycker att vi ska vara glada för att vi har huset kvar är så fruktansvärt ointressant.

Citat vad han sa:
“Andra människor har sina hus uppbrunna och jag tycker att det är lite överkänsligt i en sådan situation att tycka att nattsömnen blir störd. Jag tycker att de ska vara glada att de har huset kvar.”

Det är mycket han ska vara glad över. För man ska tydligen vara glad för allt hemskt som inte händer en. För det är ju faktiskt det han säger att vi ska vara.

Sedan en naturlig fråga på den urbota korkade kommentaren: Vem har sagt att vi inte är glada för att vårt hus står kvar? Är han så enfaldig så han tror att vi är ledsna för det? Dessutom är det inte hans sak att tycka vad andra ska vara glada över eller inte. Det är vi som har satt våra sparpengar i verksamheten. Inte han.

Om våra vänner och nära och kära säger som klen tröst att vi får glädja oss åt huset står kvar, då säger de det av vänlighet och omtanke. Hos Karl Hedin finns ingen sådan omtanke.

Är vi överkänsliga?

Ja, vi är överkänsliga just nu. Är det konstigt? Jag är säker på att ni som följt bloggen har en viss förståelse för det i så fall. Men det kvittar. Vi skulle tycka att det var jobbigt oavsett. Och, jag är helt säker på att de som blivit av med sin permanenta bostad inte tar illa upp av att vi är oroliga för två års frånvaro av god nattsömn framöver, med allt vi har varit med om till idag. Det förstår alla som har de övre regionerna intakta. Tror vi.

Karl Hedin. Du har inte gjort något för att vi ska må bättre med ditt uttalande. Men det var väl inte meningen heller!

Usch!