Ny bild på Salaortens biodlarförenings hemsida. Kristina har skuttat runt med kameran och fångat ett bi på en krokus. Ja, jag sitter och ler fånigt när jag ser det lilla biet som glatt, eller i alla fall målmedvetet, fångar pollen. Då vet vi. Nya möjligheter till bibäbisar. Ett samhälle ett steg närmare att klara av våren.

Vi har liv i alla våra samhällen. Än så länge. Men, vi ropar inte HEJ förrän vi har hoppat över samma gamla välfyllda bäck. Och när vi gör det, då har vi inte händerna i fickorna 😉 i år heller. Ja, för vi vet hur det kan gå.

Hos oss ligger isen på sjön, snön ligger kvar i rabatterna och inga krokusar i sikte. Men vi har sågspån som bina verkar väldigt intresserade av.

Är lådtillverkare för tillfället. Eller jag gjorde faktiskt den sista för den här omgången precis nyss. 241 st än så länge som väntar på behandling.

Skogsboden eller Biboden som vi kallar den börjar ta form.

Först var det två  killar här som grävde och la ut grunden och gjorde andra förberedande byggnadstekniska detaljer. Den som önskar en djupdykning i dessa detaljer får önska vidare. 🙂

2

Sedan kom det ytterligare två raska, tillika duktiga som flitiga, gossar som fortsatte att förbereda inför att betongen skulle fyllas på.

IMG_4543

Torsdag förmiddag fylldes betongen på. Mannen, som knappt syns på bilden nedan, manövrerade påfyllareapparaten på ett mycket förtjänstfullt sätt. Återigen tänker jag på min vattenkranföring och blir imponerad. Börjar inse att jag inte kan ha mig själv som referens.

IMG_4553

 

Chrille var orolig att katten skulle kliva i den nylagda betongen. Larvigt, tyckte jag. Hm. Innan han hann låsa in de små liven så satte en stycken kisse sina spår. Gissa vem!! Busan såklart.

1

På eftermiddagen fick jag ett samtal. Kan jag stoppa ner fingret i betongen? Ja, det ska jag väl klara av även om självförtroendet inte är på topp. Jag beslöt att tolka mitt fingers böjda form som att det inte gick. Helt enkelt för att den var alldeles perfekt för att snart börja bli  slipad. En liten stund senare dök slipmannen upp. Först typ grovslipade han och sedan finslipade han. Ja, det var mina ord på det hela och det var det det gick ut på så att säga. Jag tror bestämt att det blev helt perfekt. Inga tassar kvar. Sorry Busan.

Dagen efter var killarna på g igen. Dags att börja snickra. Och just den dagen var våra bins “rensningsdag”. Dålig tajming. Bina är rätt närgångna och lite yra första dagen de är ute och rensar sig och flyger runt och letar efter något lämpligt att ta hem till kupan. Tror jag. Många bin var på killarna. Tjejerna måste ha tyckt att de var något extra. ;-). Fast biflickorna kunde gott ha låtit bli att “ni-vet-vad” rätt i nyllet. Väldigt inte charmigt.

Killarna köpte honung efter denna händelse och då kändes det okej igen trots ohyfsade bin.

IMG_4583

Och från gaveln sett

IMG_4584

To be continued…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Share on Tumblr