Allas vår Rödgran – Pícea ábies

som vi i dagligt tal kallar gran. 47 jular har jag genomlevt och aldrig vetat att det är en rödgran som stått i den gröna julgransfoten på den beige handbroderade julgransmattan. Det har gått bra ändå men… Inte heller har jag vetat att den har varit ungefär 13 år gammal. Låter gammalt. Ingen minuttrade att odla julgranar alltså. Men vem trodde det?

Nektar: Ingen , men ger honungsdagg **
Pollen: *

Granen

  • blir sällan över 200 år i södra och mellersta Sverige
  • kan uppnå en omkrets på 5m
  • högsta granen lär eventuellt 🙂 ha varit 51 meter
  • får nedtill rödaktiga hankottar som sedan blir gula, pollen
  • får honkottar som är blodröda och sitter högt upp i kronan
  • växer långsamt de 25 första åren
  • avverkas i södra Sverige vid 70-80 års ålder

Av gran utvinns bla terpentin, tjära, sprit, konstsilke (viskos) och plast. Raka höga träd blir master eller flaggstänger. Inte en enda glasspinne görs av gran. Däremot får man ut ca 2 200 000 stycken glasspinnar av en normalstor bok. Man använder bok för att den inte avger någon smak.

Kådan som består av harts löst i terpentin har förr använts mot tandvärk och när man haft sår i munnen. Man kan tugga på den som tuggummi. Fastnar den i tänderna är det fel sort. Jaha.

Bina hämtar harts till sin propolis, vaxkitt. Maken hade tandvärk förra året. I ett av våra samhällen visste jag att det fanns ett tjockt lager med propolis, som inte stelnat än. Jag tänkte att han skulle ju kunna ta en klick och tugga på det och se om tandvärken gav med sig något. När jag sade till honom att ta en rejäl klick – så tog han en rejäl klick.

Aouch. Det sved visst något fruktansvärt . Maken hade helt plötsligt fått megasvid i munnen inklusive tandvärk. Han rusade, som en brunstig älgtjur, utan att göra en brunstgrop, som han därmed inte kunde urinera och rulla sig i, mot huset och in i badrummet med fingrarna i munnen. Jag ropade att han skulle ta ut fingrarna, så att han inte snubblade utan att ha något att ta emot sig med. Då lät han som en brunstig älgtjur.

Det var tydligen väldigt problematiskt att bortföra propoliset från tänderna ut ur munnen talade min man om för mig, när han väl kunde tala igen. Tandborsten var inte heller sig lik efteråt. Tur för mig att vi har en “snickeboa”.

Konsensus: Man lär så länge man experimenterar på sin make.

Avelsinfo
Hanblommorna släpper inte sitt pollen förrän honblommorna redan blivit pollinerade, allt för att undvika inavel. Fantastiskt! Hur kommuniceras detta?

En dag för två veckor sedan promenerade vi till gran(n)en. På vägen dit går vi förbi många granar. Inte ett ljud. Sen kommer vi bort där grannarna bor. Där dånade det uppe i grantopparna. Vad dånade och varför? Vi vet inte.

När bladlöss suger sav från växtdelar faller överskottet ner som droppar, så kallad honungsdagg. Denna honungsdagg hämtas gladeligen upp av t ex blåvingefjärilen, bin och myror. En myrstack i medelstorlek mjölkar bladlössen på honungsdagg motsvarande 10 kg strösocker under en sommar. Dessutom hämtar de hem 15  000 insekter till boet varje dag plus allt annat de gör.

Några blåvingearter och myrorna har utvecklat ett liv i symbios. Fjärilarnas larver ger nämligen ifrån sig en söt körtelsaft. Den ter sig så lockande för myrorna att de släpar hem larver till myrboet och matar dem under vintern. När sedan puppan blivit till fjäril släpar myrorna ut den i friheten.

På jordbruksverkets hemsida kan enligt en belgisk undersökning  äldre skogar med gran ge upp till 25 kg honung per hektar. Om det gäller Sverige också vet jag inte. Det torde handla om honungsdagg. De ekonomiskt viktigaste bladlössen på barrträd är familjen barrlöss. Till skillnad från andra bladlöss ger de mycket lite honungsdagg och besöks därför inte av myror.

Apropå älgar lär det vara så att tyskarna är extra förtjusta i honung som bina gjort av honungsdagg.

Ibland är honungsdaggen producerad av stora granbarrlusen och innehåller då en hög halt av en speciell sockerart, melicitos. Den sortens honung kan kristallisera sig redan i ramarna innan man hunnit slunga och kallas då cementhonung. Jag antar att det blir cementhonung även i honungsburken om man hinner tappa upp den.

De första veckorna i september ska man om man har bina på skogen, som vi har, vara uppmärksam på om bina drar på honungsdagg efter stora granbarrlusen. Tror man det bör man kontrollera att inte det hamnat cementhonung i ramarna som bina invintrar på. Eftersom bina behöver tillgång till vatten för att kunna bryta ner melicitosen är cementhonungen inte någon lämplig vinterföda.

Tips från en länk på SBR:s hemsida:

“Är det bara +5 grader och regnet vräker ner så ta bort ramarna med cementhonungen och du har dina samhällen kvar i vår!”

Mer om cementhonung på SBR:s hemsida

Källa:
Länkar i inlägget
Nordens Flora
Vilda blommor i våra marker
Nyttiga växter för människor och bin
Årspraktika