Kategori: Uncategorized (sida 1 av 3)

Pollineringsvärde – honungsproduktion

Del 2b

I rapporten 2009:24 “Massdöd av bin” som finns på Jordbruksverkets hemsida kan man läsa följande:

“Värdet av honungsbins pollineringstjänser i kommersiella grödor är 1,4 – 2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.”

Hur har de räknat?

Pollineringsvärdet är beräknat på OM alla kommersiella grödor, som finns med i tabellen, pollinerats av honungsbin.

Det har man jämfört med Sveriges uppskattade antal bisamhällen, 130 000- 150 000 st, medelskörd 30 kg, och ett honungspris på 30kr/kg.

Är inte det underligt?

Man borde väl jämföra med vad det hade gett i honungsskörd OM de kommersiella grödorna verkligen hade pollinerats av honungsbin?!


Jag har gjort en hastig uträkning på mitt “OM-sätt”. Tabellen i rapporten “Massdöd av bin” visar att värdet av honungsbinas pollineringstjänster är 189-325 miljoner kronor. I beräkningarna av pollineringsvärdet är det värdet i primärledet som ligger till grund för rapporten.

I mina beräkningar använder jag mig av tabellens antal hektar/gröda och honungspriset 30 kr/kg. Antal samhällen är i sammanhanget oväsentligt, så jag slipper att göra en akademisk gissning på hur många bisamhällen som behöver utföra arbetet, med tanke på höst- och vårsådd, jordgubbsodling mm.


OM…
höst- och vårraps, höst- och vårrybs odlades på 89 486 ha
grödan ger 100 kg honung/ha och honungsproduktionen blev 8 948 600 kg
Vitklöver, Alsikeklöver, Rödklöver, Åkerböna odlades på ca 8982 hektar
grödan ger 100kg honung/ha och honungsproduktionen blev 898 200 kg
äpplen, päron, körsbär, plommon odlades på 2022 hektar
fruktträden ger 50 kg honung/ha och honungsproduktionen blev 101 100 kg
hallon och svarta vinbär odlades på 660 hektar
bären ger 100 kg honung/ha och honungsproduktionen blev 66 000 kg

Total honungsproduktion med avrundning  10 000 ton   – jämfört med deras 3900-4500 ton

Honungsvärde                   300 miljoner kronor    – jämfört med deras 117-135
Pollineringsvärde    189-325 miljoner kronor

– trots att honungsskörd för jordgubbar och övriga bär inte är medräknad, eventuellt marginell skillnad
– trots att honungspriset är satt till 30 kr
– trots att jag tagit halva maximala honungsproduktionen/ha från denna tabell från jordbruksverkets hemsida.

Vad pollineringsvärdet har för proportion till honungsproduktionsvärdet i världen undrar jag om någon alls vet. Med tanke på hur man räknar här i Sverige. Och med tanke på mycket annat också.


Är jag ute och cyklar?

Det är mer än möjligt. Det står nämligen klart och tydligt vem utredningen “Massdöd av bin” är tänkt för:

“Utredningen är tänkt att användas som underlag för tjänstemän på offentliga myndigheter och rådgivningsorganisationer. För detta ändamål måste utredningen hålla en hög vetenskaplig nivå. Det innebär att utredningen är skriven på ett akademiskt sätt med bl.a. referenser i löpande text och en del tekniska uttryck.”

Det har kommit en ny uträkning av pollineringsvärdet för den intresserade 😉 och den är inte ställd mot vax- och honungsproduktion. Skönt!

 

 

Värdet av pollinering…

… kan inte mätas i kronor.

Om det inte gäller pollinering av kommersiella grödor. Då lär man mäta det i kronor för att veta vad pollineringstjänsten är värd. Man lär också veta hur stor del av pollineringen som är honungsbiets förtjänst.

Del 2 a
Det står att läsa att honungsbinas pollineringsvärde bedöms vara 15-150 ggr mer än honungsvärdet.

Det gäller INTE Sverige. Jag trodde det. Ganska länge. Dumstruten och röda kinder på.

Biodlingsföretagarna t ex har följande text på sin hemsida:

“Ökad mångfald i din hembygd!
Hundratals växt- och djurarter och inte minst vi människor är beroende av binas arbete. Honungsbiet är naturens bästa pollinatör. Pollineringsvärdet bedöms vara mellan 15-150 gånger högre än honungsvärdet. Binas arbete är gratis, men Biodlaren som sköter dem ska leva på honungen. Köp därför svensk lokalt producerad honung – smaksatt av naturen.”

****************************************************************************
Det är inte uppenbart att det inte handlar om pollineringsvärdet i Sverige. ****************************************************************************

Jag mailade och frågade Biodlingsföretagarna vad de har för källa till påståendet?

Jag fick svaret att det finns många källor till påståendet och i mailet bifogades några länkar som exempel på källor. En av länkarna fungerar inte men här är den ena och här är den andra.
****************************************************************************
Ramlösa och Porla hade varit ett lika bra svar. Det är källor!
****************************************************************************
I rapporten 2009:24 “Massdöd av bin” som finns på Jordbruksverkets hemsida kan man läsa följande:

“Värdet av honungsbins pollineringstjänser i komersiella grödor är 1,4 – 2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.”

Det var en viss skillnad. I samma rapport står det:

“Värdet av binas pollineringstjänster i Sverige är alltså 1,4–2,8 gånger värdet av honungs- och vaxproduktionen.”

Båda påståendena kan omöjligt vara korrekta. Stämmer ett av dem över huvud taget? Om det nu alls är intressant, så kommer det intressanta i nästa inlägg.
*****************************************************************************
Helheten är essensen
Allas våra honungsbin gör ett gott arbete genom att producera flera fantastiska produkter, som är användbara på många sätt – HONUNG,VAX, PROPOLIS och BIGIFT. Dessutom pollineras många, många blommor och vi får ytterligare en produkt – POLLEN och en ÖKAD SKÖRD för flera grödor.

 

 

OM inte om fanns

Del 1 av 2
När man skaffar sitt första bisamhälle ska det rapporteras till Länsstyrelsen. Varken då, eller senare, behöver man ange hur många bisamhällen man har. Det finns därmed ingen tillförlitlig siffra på hur många bisamhällen vi har i Sverige, och man vet inte heller hur stor honungsproduktionen är. Man antar att det finns 12 000 biodlare.

Det finns, enligt uppgift, två källor till uppskattning av antal bisamhällen i Sverige.
Dels rapporterar bitillsynsmännen varje år in uppskattat antal bigårdar och antal bisamhällen till länsstyrelserna, som i sin tur rapporterar detta vidare till Jordbruksverket.

Dels deltar många biodlare i en årlig övervintringsenkät, och utifrån den enkäten kan uppskattningar om antal bisamhällen i Sverige tas fram. Övervintringsenkäten för 2013/2014 gav svar från 1604 biodlare med 20 701 bisamhällen!

För år 2013 rapporterade bitillsynsmännen in att det i Sverige fanns uppskattningsvis 10 529 bigårdar och 68 789 bisamhällen. Då saknades data från ett län i vilket det finns i alla fall en yrkesverksam biodlare.

Det skulle vara roligt att veta hur det egentligen ligger till.
*********************************************************************************
Jag har ställt samman lite av informationen i detta OM-dokument, som inte alls hjälper till att reda ut hur det egentligen ligger till.

Bakgrunds”fakta”:
-Honungsproduktionen räknades år 2006 upp till 3 600 ton, en siffra som ofta nämns även idag. Det betyder t ex 120 000     samhällen med en snittproduktionen på 30 kg/samhälle.
Honungproduktionen 2009 värderades till mellan 117-135 miljoner. Man räknade på mellan 130 000 och 150 000 samhällen,  med en snitt-produktion på 30 kg/ samhälle och med ett kilopris på 30kr. Det betyder 3 900 – 4 500 ton honung.
-Vaxvärdet är räknat på 0,75kg i produktion/samhälle och med ett pris på 55 kr

OM…
det finns 12000 biodlare i Sverige
det finns 400 yrkesbiodlare i Sverige
det finns dryg 100 yrkesbiodlar med fler än 150 samhällen
det finns 150 000 bisamhällen i Sverige
yrkesbiodlarna har 55 000 av alla samhällen
hobbybiodlarna har 95000 av alla samhälle, ca 8 samhälle per biodlare
en hobbybiodlare i Sverige producerar 30-35kg per samhälle
en yrkesbiodlare i Sverige producerar 50-75kg per samhälle
hobbybiodlarna producerar ca 3 088 ton i genomsnitt
yrkesbiodlarna producerar ca 3 438 ton i genomsnitt
Sveriges totala honungsproduktion är 6 526 ton
värdet är 37kr/kg blir Sveriges honungsproduktion värd 241 miljoner kr
vaxproduktionen är värd drygt 6 miljoner kr
värdet på binas honungs- och vaxproduktion är ca 247 miljoner kr

OM…
det finns 12000 biodlare i Sverige
det finns 400 yrkesbiodlare i Sverige
det finns 150 000 bisamhällen i Sverige
yrkesbiodlarna har 55 000 av alla samhällen
hobbybiodlarna har 95000 av alla samhälle, ca 8 samhälle per biodlare
en hobbybiodlare i Sverige producerar 30-35kg per samhälle
en yrkesbiodlare i Sverige producerar 50-75kg per samhälle
hobbybiodlarna producerar ca 3 088 ton i genomsnitt
yrkesbiodlarna producerar ca 3 438 ton i genomsnitt
Sveriges totala honungsproduktion = 6 526 ton
20% av honungsskörden=ca 1305 ton värderas till 37kr/kg = ca 48 miljoner kr
20% av honungsskörden= ca 1305 ton värderas till 62kr/kg = ca 81 miljoner kr
60% av honungsskörden värderas till 89 kr/kg = ca 348 miljoner kr
vaxproduktionen är värd ca 6 miljoner kronor
värdet på binas honungs- och vaxproduktion är ca 537 miljoner kr

Om…
det bara finns 70 000 samhällen
hobbytbiodlarna har 35 000st bisamhällen*32,5kg i snittskörd = ca 1 138 ton
yrkesodlarna har 35 000st bisamhällen * 62,5 kg i snittskörd = ca 2 187 ton
Sveriges totala honungsproduktion = 3 325 ton
20% av totalproduktionen=665 ton värderas till 37 kr/kg =ca 24 miljoner kr
20% av totalproduktionen=665 ton värderas till 62 kr/kg =ca 41 miljoner kr
60% av totalproduktionen= 1995 ton värderas till 89 kr/kg = 178 miljoner kr
vaxproduktionen är värd ca 3 miljoner kronor
värdet på binas honungs- och vaxproduktion är ca 246 miljoner kr

OM…
det fanns 126 000 hektar oljeväxter 2013, totalt för vår- och höstoljeväxter
alla fälten pollinerades med 2 bisamhällen
alla samhällen drar in 50kg honung
den totala honungsproduktionen blev 12 600 ton
20% av totalproduktionen= 2 500 ton värderas till 37:-/kg-= ca 93 miljoner kr
20% av totalproduktionen= 2 500 ton värderas till 62:-/kg-= 252 miljoner kr
60% totalproduktionen=7 500 ton värderas till 89:-/kg-= ca 353 miljoner kr
totala honungsvärdet är 698 miljoner kr
vaxproduktionen är värd ca 6 miljoner kronor
värdet på binas honungs- och vaxproduktion är ca 704 miljoner kr

OM…
antalet uppskattade bisamhällen i rapporten var 130 000- 150 000 st med en medelskörd 30 kg gav det en honungsskörd på 3 900 – 4 500 ton honung
Svensk Honungsförädling, enligt rapporten 2009:24 “Massdöd av bin” , tog hand om 20 % av den totala honungsproduktionen, så tog de hand om minst 780-900 ton svensk honung då
Svensk Honungsförädling tar hand om 300 ton svensk honung per år och 20% av all producerad honung går till Svensk honungsförädling, vilket mycket väl kan ha ändrats från det att rapporten gjordes, producerar Sverige idag 1500 ton

Om inte om fanns…

 

Hittar du felaktigheter? Upplys mig gärna!

 

 

 

 

Bifall till avfall på åkern?

Vill du vara en av de som kan berätta för dina barnbarn att du var med och stöttade miljöorganisationen Ren Åker Ren Mat för att stoppa slamspridningen på våra åkrar?

Klicka på länken här om du vill bidra med minsta möjliga insats – ditt namn!

SLAM
Beskrivning av slam:

KRETSLOPPSPRODUKT – VÄXTNÄRINGSRESURS – RIK PÅ FOSFOR

Det låter väl bra?!

KRETSLOPPSPRODUKT
Lakvatten från soptippar, rester från sjukhusens obduktionsavdelningar, radioaktivitet från cancerbehandling och diagnoser vid sjukhusen, avlopp från biltvättar, processvatten från industrier, dagvatten från tak, gator och torg samt i vissa fall t o m gifter från rökgasreningen vid avfallsförbränning och mycket annat läskigt, blandat med växtnäring från urin och avföring. Innehållet är så gott som allt flytande avfall som alstras i samhället.

VÄXTNÄRINGSRESURS
Slammet domineras av olika typer av kemiskt avfall och giftiga ämnen i förhållande till det ringa innehållet av växtnäring. Förtydligande: För varje kilo fosfor sprids samtidigt, mer eller mindre dolt för jordbrukaren, 3 kilo avfallsmetaller.

RIK PÅ FOSFOR
Av omsättningen av lättillgänglig fosfor i det svenska jordbruket, utgör mängden i det slam som sprids endast cirka 2 procent.

Det här låter inte bra!

Någon som vill köpa en dunk och lägga på lilla grönsakslandet?
****************************************************************************
Offentliga medel används för att betala jordbrukare som tar emot slam. Det betyder att vi betalar för att få miljögifter i vår livsmedelsproduktion. Enligt tidningen Land (21/3 2014) får en jordägare som tar emot 5 000 ton slam 250 000 kronor för detta.
****************************************************************************
De animaliska livsmedlen innehåller ett mycket stort antal miljögifter, som alla sprids med slam.

Vi bör inte äta fet Östersjöfisk oftare än högst 2 – 3 ggr per år enligt Livsmedelsverket. Men, det årliga intaget av samma miljögifter är väsentligt större från mjölk, ägg och kött eftersom vi konsumerar dessa livsmedel dagligen.
****************************************************************************
Där Sempers barnmatsingredienser odlas är slamspridning förbjuden. Det finns stora arealer som är så förgiftade att de inte får användas till barnmat. Men när barnet är två år och inte äter mat på barnmatsburk längre. Från vilka odlingsarealer får de i sig mat då? Som lite extra otrevlig info – idag finns inte ett gränsvärde för arsenik i livsmedel överhuvudtaget och därmed inte heller en särskild gräns för barnmat.
****************************************************************************
En enda slamgiva sprider ut motsvarande cirka 5 000 p-piller per hektar åkermark.
****************************************************************************
Jag tänkte. Det tog emot.

Vad händer i framtiden när all odlingsmark mer eller mindre förstörts? Då  kan man ju plantera gran- och tallskog på åkrarna och bryta odlingsmark på skogsmarkerna. Ja, för den har ju inte förstörts med slam (fast kanske med annat och försurning).

Jag blev lite glad.

Då gick jag in på Naturvårdsverkets hemsida och läste följande:

“Gödsling i skogsbruket röner ökat intresse från skogsvårdsforskare och skogsbolag. Slam skulle kunna användas för att gödsla skog och för att kompensera skogsmarken för de näringsämnen och baskatjoner (Ca, Mg, K) som urlakas på grund av försurning och intensivt skogsbruk.”

Slam i skogen. Slam till kantareller, blåbär, lingon och vildhallon. Slam till de vilda djuren.

Sedan var jag inte glad längre.

Vill du vara en av de som kan berätta för dina barnbarn att du var med och stöttade miljöorganisationen Ren Åker Ren Mat för att stoppa slamspridningen på våra åkrar?

Klicka på länken här om du vill bidra med minsta möjliga insats – ditt namn!

 

Om det förekommer felaktigheter i texten så upplys mig gärna.

Källa:
http://renakerrenmat.se/pdf/Remissvar-Ren-Aker-Ren-Mat.pdf
http://www.semperbarnmat.se/information-fran-semper
http://www.kostdemokrati.se/gunnarlindgren/
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avlopp/Avloppsslam/Anvandningsmojligheter-for-avloppsslam/
http://www.renakerrenmat.se/

Mer hallon åt folket

Hallon (Rubus idaeus)
nektar *** pollen **

Det här kommer bli gula hallon. Hur många har druckit gul hallonsaft?

20140608_195548

Hallon växer så gott som överallt i Sverige, blommar under en stor del av sommaren och sägs vara en av de allra viktigaste biväxterna i vårt land. Det blir en ljus, fin, härlig honung av hallonblommans nektar. 2011 odlades ca 136 hektar hallon. Att jämföra med t ex raps- och rybs med sina 97 000 hektar åkerareal 2014. Å andra sidan finns det mycket vildhallon. Hur mycket då?

Jag går och kikar i hallonsnåren med jämna mellanrum och ser bara humlor, som nöjt surrar runt mellan blommorna. Vad drar våra honungsbin på? Jag gissar lingon. Men, jag är bara en enkel kvinna som gissar.
*******************************************************************
Många växter behöver pollen från en annan planta eller en annan sort, medan hallonbusken är självfertil. Däremot minskar skörden med 25 till 50%, om hallonblomman inte blir pollinerad.
******************************************************************
En belgisk studie har redovisat honungspotentialen för olika grödor och vilda växter, det vill säga, hur mycket honung, teoretiskt sett, som kan produceras från ett hektar med ett växtslag. Rimligtvis är skörden lägre här i Sverige, då vi har en relativt kort växtsäsong. Några ex:
1 ha äpplen ger 100 kg honung
1 ha hallon ger 200 kg honung
1 ha Honungsört ger 400 kg honung
1 ha Näverlönn ger 800 kg honung
‘*******************************************************************
Apropå hallon har jag sått 3 m2 Honungsört. 0,04 kg honung/m2. Sorthonung i fingerborg. Grattis till mig!
********************************************************************
Varje hallonblomma antas ge ca 13 mg honung. Ursprunglig nektarmängd 30 mg med 36% socker. Allt enligt boken “Nyttiga växter för människor och bin”.

Ett arbetsbi väger 0,1 g. En full last för ett arbetsbi är ca 10 mg.

1 000 mg = 1 g
100 mg= 0,1 g
10 mg = 0,01 g
1 000 000 mg = 1000 g = 1 kilo (det går långsamt nu)
1 000 000 mg /13 mg = 76923 blommor går det åt för 1 kilo honung
76923*30 mg nektar=2 307 690 mg nektar behövs
2 307 69 0mg/10 mg=230 769 flygningar
76923*3= 230 769 flygningar, 3 ggr till samma blomma, det stämde
76 923 hallonblommor – 230 769 flygningar – 1 kg honung

Kan det verkligen stämma? Med tanke på:
Detta  och detta.
OM informationen om nektarmängden stämmer så…
***************************************************************
Kostnaden för att etablera ett hektar hallonbuskar med markväv var 2011 ca 200 000 kr per hektar, ej inträknat eventuella maskin- eller byggnadsinvesteringar. 20kr/m2

Genomsnittsskörden 2011 var 3 ton hallon per hektar. 300gr/m2.

Det behövs minst 5 personer under säsongen för att plocka ett hektar. Under högsäsongen och i varmt väder måste buskarna plockas 3-4 gånger i veckan.

I Västmanland odlas inga hallon alls. Om jag inte har letat dåligt. :-). Skåne, Kalmar och Blekinge län är riktigt stora på hallonodling. Det hade varit vädligt trevligt med en hallonåker nästgårds, ekologisk och kravodlad. Då erbjuder jag några bisamhällen till den hallonåkerns tjänst. 🙂 Men, tänk om de flyger på lingonen ändå!
******************************************************************
Familjen associerar till hallon:
saft – sylt – rött – vild – kalhyggen – socker och grädde – marmelad – mask – snår – små bubblor – gult -taggiga – växtkraftiga – goda – efterrätt – glass – bidrag – telefonabonnemang – mask en gång till

Mask
Vad blir det av den lille masken i hallonet när han blir stor? Aldrig någonsin har jag undrat det, förrän nu. Det blir en Hallonänger, som lär vara det besvärligaste skadedjuret på hallonbusken. Den vuxna Hallonängern är 3-4 mm och äter både hallonknoppar och hallonblommor. De lägger ägg i blomknopparna. Äggen kläcks och larven lever sedan i karten, som kan bli skadade av larverna. Efter det lever den i bäret och äter då av blombottnen, samt de delfrukter som är närmast. Till hösten förpuppas larverna i marken. Året efter har det blivit en ny Hallonänger redo att kriga om hallonknoppar och hallonblommor.

Höns i hallonodlingen kan äta upp en hel del larver, som fallit till marken och även puppor. Fåglarna gör dubbel nytta genom att också äta ogräs. Sen kommer biprodukten, som en sann hönsmamma tillika biodlare uppskattar – ägg.

Fler skadeinsekter på hallon är:
Större hallonbladlus, Mindre hallonbladlus, Hallonglasvinge, Hallongallmygga, Hallonbarkgallmygga, Hallonfluga, Hallonblomvivel, Hallonmal och Hallongallkvalster.

Ja, som om det inte var nog med allt detta kan plantan få svamp också. Och det är ingen trevlig historia.
****************************************************************************************

Avslutar med en del av ett  citat från 118 100″

“Var kan man plocka hallon i Skövdeområdet?

Vi på 118100 rekommenderar att du letar i en hallonhäck om du vill plocka hallon i Skövdeområdet.”

Källor:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.595401461210ae2d5898000670/1241450779044/H%25C3%25B6sthallon%2BA4%5B1%5D.pdf
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Tradgardsodling/JO33/JO33SM1201_korrigerad_2/JO33SM1201_tabeller19.htm
http://pub.epsilon.slu.se/5682/1/nilsson_t_110210_2.pdf
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra09_24.pdf
http://www.jordbruksverket.se/download/18.569ce0f11391ed2d0d480001832/1345203990428/Artikel+om+bin+och+pollinering+b.pdf
http://pub.epsilon.slu.se/5682/1/nilsson_t_110210_2.pdf
http://www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/faktabladen/23_pollinatorer.pdf
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/26/1/
http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/faktablad_tradgard/FVT011/FVT011.HTM
http://svenskhonungsforadling.se/honung/vart-att-veta/
http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2014/bikuporilagermerhonungochbattrepollinering.5.37e9ac46144f41921cda29a.html

Blåbär på biodling med biodling på blåbär

BLÅBÄR låter gott – BLUEBERRY låter vackert – BILBERRY låter som en hobbit

blåbär1

Just nu blommar blåbärsblommorna för fullt. De ger härlig nektar och pollen till våra bisamhällen och skogens myror. Honungen blir smakrik och det tar lång tid för den att kristallisera. Blåbärshonung utan andra inslag av nektar kan ge en svagt blå ton. Det skulle vara kul att slunga ren blåbärshonung. Ska försöka någon gång, om det är görligt.

** pollen ** nektar

På hösten, när barnen börjat skolan, då plockar jag modigt blåbär i vår rovdjursrika skog. Den är så rovdjursrik, att rekommendationen är att inte skaffa får. Nej, det vore väl ytterst olämpligt att ha får här ute på landet. SheepUrban låter bättre. På Stockholms takåsar vore väl toppen om biodling och fårhållning kan hållas i någon slags härlig symbios. Lägger man fåret ute på kanten av hustaket ligger det stilla när man klipper ullen. Det blir lugnt av höjd, har jag hört, tror jag. Minns jag fel sköter sig slakten själv. Toppen! Nej, här ute i skogen ska vi hålla oss till rovdjur. A, a aoooooooo.

Varje år undrar jag varför vissa blåbär är svarta och andra matt ljusblåa. Nu vet jag. De svarta bären saknar anlaget, som ger en tunn vaxhinna, som i sin tur skyddar bäret mot fukt och uttorkning.
*************************************************************************************************
Blåbärskuriosa
Vet du hur mycket vilda bär det produceras i vår svenska natur? 600 000 ton/år. Blåbär når den största volymen med 250 000 ton och efter det kommer lingon, kråkbär, hjortron och sedan övriga bär. Vi plockar bara några få procent av dessa vilda bär,  ca 15 000-20 000 ton per år. Det blir 580 000 ton “över”.
Läs faktaruta 3 på den här länken

Varför ska man odla blåbär när det finns 250 000 ton i skogen? Jo, för att blåbären plockas i skogar, som ligger långt ifrån livsmedelsindustrin. Vore det inte lämpligt att lägga livsmedelsindustrin, som tydligen ligger på ett särskilt ställe, där blåbären finns? Hur det nu ska gå till om man bara tänker sig ett ställe? Blåbär finns över hela landet och lär behöva transporteras hur man än bär (:-)) sig åt. Kommentar: fiskpinne och denna länk.

Dessutom undrar jag hur mycket skog man kan  tänka sig att fälla för att göra  blåbärsåkrar av? Pesticiderna låter lockande!
*************************************************************************************************
Blåbär är en viktig föda för djuren. På sommaren lever björnen nästan enbart på dessa delikata bär. En brunbjörn lär ha fått i sig 184 000 bär på en dag. Om det går 1500 bär på en liter, så glufsade han i sig 122 liter. En normalt arbetande vuxen gör av med ca 2 000 – 3 000 kcal per dygn. För att täcka upp det behovet måste man äta ca 10 liter blåbär.
*************************************************************************************************
En studie visar att 1¼ dl blåbär per dag kan återställa minne och koordination
*************************************************************************************************
Blåbär är ett meganyttigt bär, som har en hög C-vitaminhalt. Det innehåller många olika mineraler som järn, kalium, kalcium , magnesium, natrium, zink och fosfor. På Livsmedelsverkes hemsida  kan du se vad blåbäret innehåller.

Antioxidanter skyddar mot cellskador orsakade av fria radikaler. De mest intressanta antioxidanterna i blåbär är det röda pigmentet antocyanerna, och det är de som efterfrågas av läkemedelsindustrin och som tycks hämma brösttumörer .
Blåbär hjälper även kroppen att bilda dopamin, väsentligt för minne, koordination och känslor av välbehag. Tillsats av blåbär i maten kan förbättra transplanterade dopamincellers överlevnad vid Parkinsons sjukdom. De ska också förebygga demenssjukdomar, förbättra mörkerseende och skydda blodkärlen från åderförkalkning.

Förr kunde man köpa torkade blåbär på apoteket. Kokar man soppa på dem lindrar det mot magsjuka. Men, man får abosolut inte sockra, eftersom det har en lösande verkan. Ska man absolut söta den, så gör man givetvis det med lite honung från Kempes Skogsbod.

Vem vågar att låta bli att äta blåbär? Jag ska tokplocka i år, äta och minnas.
**************************************************************************************************
Citat från:  http://spa.118100.se/bl%C3%A5b%C3%A4r
“Ska jag äta blåbärsglass, trots att jag inte gillar blåbär?

Om du inte gillar blåbär så ser vi ingen anledning för dig att äta blåbärsglass. Prova istället päron- eller jordgubbsglass. MVH 118100″
**************************************************************************************************
Källa:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.2ada1a6113d67e0bac480001707/1363697153106/Rensning+av+bl%C3%A5b%C3%A4r+och+lingon.pdf
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/ekoforsk/projekt-2014-2016/blabar-odling/
http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx?LivsmedelsId=556
Nyttiga växter för människor och bin
Vilda blommor i våra marker
Huskurer och läkekonst
http://www.de5stora.com/omrovdjuren/bjorn/fakta/
http://www.slu.se/Documents/externwebben/overgripande-slu-dokument/popvet-dok/faktatradgard/pdf04/Tr04-04.pdf
http://mariagutebring.se/bildomat/cafeirishcoffee/blueberries/fakta1.htm
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/ekoforsk/projekt-2011-2013/tradgardsblabar/
http://www.expressen.se/halsa/maten-som-gor-under-for-din-halsa-1/
http://www.aftonbladet.se/matvin/article10790477.ab
http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx?LivsmedelsId=556
http://www.helhetsdoktorn.nu/makuladegeneration.htm

 

 

 

Rapsgoogle

Kvällsnöje: googla runt. Sökord: oljeväxter och raps.

2002 publicerades följande:

“För att svensk biodling ska ha bra möjligheter att producera honung måste vi ha minst 100 000 ha oljeväxter i landet. Finns tillräckligt med raps i slättbygderna kommer detta att även vara till nytta för andra pollinatörer än bin.”

2014 är den odlade arealen av raps och rybs preliminärt 96 600 hektar. Det är en minskning med 29 100 hektar (‑23 %) jämfört med år 2013.  Alltså var den odlade arealen raps och rybs 125 700 hektar år 2013.

1. Är det för den svenska honungsproduktionens det odlats/odlas så mycket oljeväxter?
2. Mellan 2002 och 2013 har oljeväxtskörden lite mer än fördubblats.
3. Har den svenska honungsproduktionen fördubblats sedan 2002?
4. Skulle honungproduktionen minska proportionellt med oljeväxtodlingens minskning?
5. Har det varit/är det gynnsamt för vildbina med icke ekologiskt/kravodlade oljeväxter?
6. Har eventuell konkurrens om rapsen mellan vilbin och honungsbin någon betydelse?
———————————————————————————————————————————–
“Genom att placera två bisamhällen/ha i oljeväxterna får biodlarna drygt 100 kg honung.”

Det låter bra. Man kan alltså få en produktion på 100 kg honung per samhälle om man ställer ett samhälle på både höst- och vårraps. Ett räkneexempel på kul:

Jag förutsätter att man får lika mycket honung på raps som rybs och avrundar de 125 700 ha till 126000 ha. Om alla fält pollineras med 2 samhällen går det åt 252 000 st. Det kan dock vara samma samhällen på vår- och höstutsäde. Då räcker 126 000 samhällen. Det kan även fungera att flytta samhällen från södra Sveriges odlingar och ta vid när det börjar blomma norrut. Då minskar det behovet av antal samhällen ytterligare.

252 000 * 50 kg= 12 600 000 kg (Oj) 12 600 ton (Kommer ett särskilt om-inlägg senare beträffande honungsproduktion mm)

Hur många hektar raps och rybs pollineras av honungsbin  i Sverige?
———————————————————————————————————————————–
Jag språkade med en odlare, som åkt på pollineringsuppdrag på oljeväxter. Denne menade, att det inte ger så mycket mer mot att ha bisamhällena någon annanstans. Det var en biodlares syn på saken. Kan säkert bero på var man bor och hur starka samhällena är vid tidpunkten i fråga mm.
———————————————————————————————————————————–
Hittar information från 2008 om ökad skörd för pollinerade rapsfält. Där menar man att biet betalar sig bra:

“Med ett rapspris på 4 kronor per kilo kan insektspollineringen öka intäkten med 500-7000 kronor per hektar.”
Det handlar då om 3 samhällen per hektar. Intäkten ökar och minskar såklart med rapspriset.

Anledningen till att flytta bin till oljeväxter om det inte ger så mycket mer än andra dragväxter, vore väl att man får bra betalt för tjänsten pollinering. Följande finns att läsa på jordbruksverkets hemsida:

“Priset på bisamhällen varierar regionalt men är oftast 100-200 kronor per samhälle i oljeväxter och 400-600 kronor per samhälle i klöverfrö, frukt och bär.”

Med neonikotiner i åtanke, som eventuell orsak till bidöd, vilket enligt nedan är taget ur luften, så känns 100-200 kronor som ett hån. Även om det vore taget ur luften låter det orimligt lite.
———————————————————————————————————————————–
I ett öppet brev till Lena Ek angående neonikotinfrågan plockar jag två citat :

“De gula rapsfälten i Sverige riskerar att försvinna!”
“Den betningsmetodik som används på rapsfröer, ger en betning av mycket hög kvalitet, där risken för kontaminering är mikroskopisk.”

I brevet nämns inte ett ord om hur bekymrade författarna är för hur det ska gå med den svenska honungsproduktionen, och det är väl i och för sig mer än rimligt. Men jag tror inte att författarna till brevet ligger sömnlösa på grund av eventuellt honungsproduktionsbortfall. Inte jag heller.

Min förhoppning är att fler och fler ska efterfråga ekologiska/krav-produkter. Om t ex den krav/ekologiska svenskproducerade köttproduktionen ökar markant och dessa djur ska äta svenskt ekologiskt/krav-proteinfoder i form av åkerböna, ärtor och raps, så lär produktionen av dessa grödor öka. Markant. I dessa grödor är vildbin de viktigaste pollinatörerna. Om vi sedan bara köper ekologisk rapsolja. Och om vi bara köper ekologiskt Bregott… Och om…

…så kommer både vilda pollinatörer, honungsbin och rapsodlare att behövas och de gula rapsfälten behöver inte försvinna!

Kanske har jag fel i allt. Men så kan det bli när man googlar, väljer att citera valda delar och sedan skriver om saker man inte vet något om.

Källa:
http://www.svenskraps.se/kunskap/pdf/00199.pdf
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Vegetabilieproduktion/JO16/JO16SM1401/JO16SM1401_kommentarer.htm
http://www.jordbruksverket.se/download/18.3a3862f81373bf24eab8000878/1336986870083/Pollinering+av+%C3%A5kerb%C3%B6nor+med+jordhumlor.pdf
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Arealer/JO10/JO10SM1402/JO10SM1402_ikortadrag.htm
http://www.svenskraps.se/medlem/pressmeddelanden/2013-02-01_De-gula-rapsfalten-i-Sverige-riskerar-att-forsvinna.pdf
http://www.svenskraps.se/kunskap/pdf/00696.pdf
http://www.jordbruksverket.se/pollinering

 

Biköparvift

Ja, vad gör man när man inte (knappt inte) har några bin kvar. Jo, då köper man nya. Häpp!

På biköparvift – korta versionen med relevant information
Inköpsställe: http://www.rosendalshonung.se/
Biras: Buckfast
Ramar: 10 Lågnormal
Pris: 1800 + moms
Drottning: 2013

På biköparvift – långa versionen, till ingen nytta för någon
Köper bin gör man av sådana som förstår att övervintra sina bin, så att de överlever vintern. Jag googlade efter Buckfastbin (uttal Buckfast och inte Backfast, som jag säger varje gång jag inte kommer ihåg, efter att ” O” lärde mig,  att det heter Buckfast, med uttal Buckfast och inte Backfast). Hittade ett ställe som såg seriöst ut och som annonserade ut produktionssamhällen med Buckfastbin på ramformatet lågnormal. Ursäkta alla eventuella andra!

Beställde hastigt och lustigt bin hos www.rosendalshonung.se. Första kontakten var med fru Biodlare. Senare träffade vi både herr och fru Bidolare och det var ett mycket trevligt och tillmötesgående par. De var förvisso smålänningar, vilket i sig var fullkomligt naturligt, då de bodde i Markaryd. Men då ska man vara på sin vakt – alla vet ju varför!! Å andra sidan flyter det småländskt blod i mina ådror också, så det borde vara på lika villkor. Fast, nej. De var två smålänningar och min kombokille  är en blåögd, grönögd västmanlänning (med 1000 bra kvaliteter för övrigt).

Skämt åsido.Vi packade bilen den 4 maj. Vi skulle hämta bina den 5 maj. Vi var klara att resa. Ordnat med barnpassning, allt och onödigt. Då gick  jag in på mailen och skulle printa fram, eller skriva ut som vi säger här i Sverige, var vi skulle möta biförsäljarna. Då upptäckte fru Virrpanna (med inte så många bra kvaliteter i övrigt), att hon tagit fel på datum för hämtning av bin. Jag viskade: “Chrille, nu kommer du bli arg på mig.” Ingen reaktion. Lite mumlande:” Chrille, nu kommer du bli arg på mig.” Chrille tror att jag håller på att busa lite med honom, denna söndag kl 11,36. Han ler och säger:” Prata ur skägget kärring!” Jag talar då med en klar stämma och får ur mig att han ser ovanligt bra ut i de där svarta jeansen, som han har haft på sig de senaste tre åren och att det är visst inte är i dag vi ska åka och att jag har visst tagit lite fel på dag av bileverans och att det är inte förrän i övermorgon vi ska hämta bina. Då ler min blåögde, grönögde västmanlänning sitt allra bredaste leende (snusdosan går in på bredden, ja, den gör det) och säger: “Men älskling då åker vi nu, så får vi en extra barnfri dag.

Egentligen sa han, min blåögde, grönögde och dåmera SLUGA västmanlänning i ett andetag: “Hysch säg inget till Mommo (som var den planerade barnvakten)! Nu drar vi fort som fan och ringer och talar om hur det ligger till senare.”

“Ja”, tänkte jag,  samtidigt som det dåliga samvetet började tala med mig: ” Vad bra, då kan vi/ni kan passa på att träffa familj och släkt på vägen. Det är skönt med en förmildrande ursäkt, när man gör något så  familjevidrigt (eller vad det kan heta).

Vi hälsade på min pappa i Halmstad och då, när vi var där, smsade jag bror min och sa att” nu hälsar jag på pappa och du kan väl hälsa alla” och sen när vi passerade Värnamo på hemvägen smsade jag morbrors fru och sa “vink, vink”. Hon svarade” vink, vink” och så var släkten avklarad. Detta måste väl vara en bra förutsättning, för att lyckas med rationell biodling så småning om. Eller eh.. Jag bör väl här, för syns skull, tala om att jag gillar både min bror med fru och ett gäng vuxna barn och min morbror med fru. Mycket!

Bina då? Jaja, men först måste jag faktiskt göra reklam för ett hotell. Ett skitmysigt hotell. I Göteborg. Pigalle. En trevlig snubbe i hängslen tog emot oss på bästa sätt och rekommenderade en sjyst (språkrådet säger sjyst, själv vill jag skriva juste) restaurang, som visade sig vara just väldigt sjyst. Med min inneboende nyfikenhet och syn på människan, att hon gör det mesta för egen personlig vinning, undrade jag vad rekommendationen resulterade i – förutom att vi gick dit. Det fick jag såklart inte veta. Framför allt beroende på att frågan inte ställdes.

Tillbaks till hotellet. De hade upphöjda sängar och nypressad apelsinjuice. Inte färskpressad. Nypressad! Det är skillnad av väsentlig betydelse. Det är även skillnad på ett “God morgon” och ett “God morgon”. Det får den erfara, som äter frukost på hotell Pigalle, där äggröran ligger i en stekpanna och lockar en, istället för att vara uppöst i en opersonlig metallbehållare med känslan av att 9 höns per kvadratmeter är lagom.

Bina då? Jo, vi kom fram så småningom. Vi bad att få komma lite tidigare än bestämt, eftersom det regnade och bina ändå satt stilla. Med tanke på att bileverantörna arbetar båda två och har sina 400 samhällen som bisyssla, var det ett mindre under att de kunde ordna detta. Vi är två som inte jobbar, har sex samhällen och har våra bin som syssla. Det var en sanning med modifikation, eftersom vi tidigare inte hade bin. 😉  Biförsäljarna sa, att vi som skulle hämta samhällen fick ta dem i lådorna som de satt i, eftersom det regnade. Bussigt. Samtidigt kändes det som att köpa grisen i säcken. Man vill ju gärna se vad man får. Det var självklart upp till oss att välja, om vi ville flytta över bina till våra egna lådor. Det ville vi inte.

Medan den blåögde, grönög….låt oss kalla honom vid namnet han lyssnar till igen, Chrille, packade ihop bina och stoppade in dem i bilen, tog jag på mig biskyddsoverallen, stövlarna och pratade med säljarna. Jag minns att jag gjorde någon nytta någon gång, men jag har svårt att definiera vad nyttan bestod i, av eller så. Det var till och med så illa, att när Chrille skulle lasta in en låda i baksätet, fick han be en annan biköpare att öppna bildörren, för jag hade, kanske inte viktigare saker för mig men… trevligt.

När allt var klart blev vi bjudna på kaffe och kaka. Det kaffet räddade vår hemfärd tror jag. Hemresan tänker jag inte säga något om förutom fyra ord. Helt obegripliga för den oinvigde. Trulle Trolle (och) Humla Geting.

Kvart i två på natten var vi färdiga med utplaceringen av våra nya bisamhällen och sängen var lika efterlängtad som skön. När jag nästan sov, ska jag enligt den blåögde, grönögde och numera SLUGE västmanlänningen ha sagt: “Tack snälla Chrille för allt du har gjort i dag. Du har tre timmars helkroppsmassage innestående.”
Hm.

Säljes – BIRAMAR med kaffe och bulle

träförädling

Vi har börjat tillverka biramar. Det gör vi i första hand för eget bruk, men vi kommer även att sälja i den mån vi hinner tillverka efter beställning.

MONTERADE RAMAR
Ramarna är häftade, borrade och spikade med avståndshylsor på gavlarna 
HLS                        12,50 kr
Lågnormal              13 kr
———————————————————————————————————————————————
RAMVIRKE
Ramarna är borrade och du monterar dem själv.
HLS                                 8 kr
Lågnormal           8,50 kr
———————————————————————————————————————————————
AVSTÅNDSSTIFT MED PLASTHYLSOR OCH AVSTÅNDSHYLSOR – för dig som köper ramar
Det går åt 4 avståndsstift med plasthylsor till varje ram, 2 som avståndsstift och 2 till att fästa tråden i.
Avståndshylsor behövs enbart till de omonterade ramarna. Det går åt 4 st till Lågnormal och 2 st till HLS.

Påse stift och plasthylsa               100 st      16:- (räcker till 25 ramar)
Avståndshylsor gavlar                  100 st      28:- (räcker till 50 HLS alt 25 Lågnormal)
———————————————————————————————————————————————
Leveranstid efter överenskommelse. Alla priser är inklusive moms och för avhämtning. Betalning kontant eller med kort vid hämtning. Kaffe och bulle på sjösidan ingår om du har tid och lust med lite bisnack.

Du är välkommen att beställa genom att ringa Susanne på 070-5522862 eller 010-4025474

 

10 skäl att inte bli ledsen för att bina dött

1. Det blir inte så mycket kladdande med avtäckning, slungning och sånt tjafs.
2. Honungen kommer vara slut innan julmarknaden. Slipper således förfrysa tårna. (Men får inte heller användning för mina varma dyra vantar, som jag köpt enkom för detta ändamål.)
3. Slipper betala 1000:- för att få ha bina på Sveaskogs marker. (Ifall att jag hade planer på det.) Sveaskogs avtal kostar nämligen så mycket, om det inte gått ner i pris sedan jag frågade. Med tanke på att hela lilla verksamheten kraftigt går back, så är det inte så lockande att betala en enda krona till Sveaskog av det och flera andra skäl. Med tanke på att bidöden är ett problem runt om i världen borde väl Sveaskog ställa upp med sina marker, utan att själva avtalet ska kosta 1000:-. Per år. Det här vore kanske något för SBR att ta tag i. Medlemsnytta!!
4. Man behöver inte utfodra ett dött samhälle.
5. Man behöver inte ge myrsyra eller oxalsyra till ett dött samhälle och på så vis eventuellt fräta sönder någon vital kroppsdel (inte för att jag känner till att någon någonsin har gjort det – å andra sidan är det mycket jag inte känner till).
6. De andra steklarna, dvs myrorna, som tog över kuporna (i två fall) blev glada för BIFOREN och det är ju kul att BIFOREN får känna sig uppskattad. Det känns dessutom så bra att utfodringen kom till nytta. (Tänkte jag fel nu – bara nu.)
7. Jag kan ta det lugnt med oljandet och målandet av alla lådor som jag trodde vi skulle behöva i år. Ingen brådska längre.
8. Det samma gäller ramarna som tillverkas i Kempes Skogsbod. (Behöver du köpa nya fina ramar så hör av dig.)
9. Vi gynnar de som säljer bin. Vad bra vi är!
10. Där tröt det. Kommer inte på något mer. Snörvel, snyft, buhuuuu.

“Mamma.”
“Mamma, varför gråter du?”
“Bina har dött.”
“Alla bina?”
“Nej, inta alla. Många!”
“Va bra! Då kommer du inte hålla på så mycket med det där.”

10. Jag kommer inte “hålla på så mycket med det där”.

Ett varmt tack till alla som skrev om sina biförluster i Gadden nr 1 2014 på Biodlingsföretagarnas hemsida. Efter tre Resorb (vätskeersättning som är bra när uttorkning är en riskfaktor) och Gaddenläsning så känns det lite bättre.

Vill Du läsa vad Jordbruksverket skriver om “Bisamhällen som dött under vintern”?

« Äldre inlägg

© 2024

Tema av Anders NorenUpp ↑