Mitt i smällkalla vintern 2011 kom jag på att jag skulle börja med biodling . Min erfarenhet av bin och biodling var getingar i saften. Ingen alls alltså. Googlade på nätet, men jag hittade inte någon biodlingskurs att gå i Sala. Däremot hittade jag ett protokoll från ett möte med namnet på en man boende i Salatrakten, som kunde tänka sig att ha kurs. Direkt skickade jag ett mail och frågade om han skulle ha kurs och det skulle han. Han skrev att han lovade ha kurs även om jag blev den enda sökande. Jag log hela tågresan ner till Halmstad (för jag satt nämligen på ett tåg  och blev glad).

Där och då startade många tankar och funderingar. När äntligen kursen började hade jag 1000 frågor om bland annat utrustning. Biredskapsförsäljarna på nätet erbjuder flera varianter av allt och jag var verkligen åsnan mellan hötapparna. När jag senare frågade alla underbara hjälpsamma “gubbar” i föreningen om råd hade alla sin åsikt. Precis som jag har (trots min ringa erfarenhet) i dag. Åsnan hade fått ännu fler hötappar. Förvirringen var total och jag önskade att någon sa: Du ska ha det här!

Därför har jag gjort en MINIGUIDE för den som ska börja med biodling och bara ha några få samhällen.

Några av länkarna fungerar inte längre – men du får en hint om var du ska söka och vad du ska söka efter.

Miniguide – Börja med biodling (docs)
Miniguide – Börja med biodling (pdf)

För att kunna bli godkänd biodlare måste du i ordning:

* Ha tre års dokumenterad erfarenhet av biodling
* Gå en bisjukdomskurs, antingen godkänd biodlare eller grundkurs för bitillsynsmän
* Ansöka hos Jordbruksverket

Jag har anmält mig till kursen “Godkänd Biodlare” i Borlänge den 26/4-14

Om ni bokar in er på samma kurs får ni gärna åka med. /Susanne

(Du kan svara genom att göra en kommentar nedan. Det kommer inte synas för jag publicerar inte svaret såklart.)

Vill Du läsa mer fakta om “Godkänd biodlare”

Jag har just beställt

SJÄLVHUSHÅLLNING,  John Seymore  – En handbok för drömmare och realister
408 sidor rikt illustrerade

Den nya svenska utgåvan är uppdaterad, utvidgad och släpps till sommaren 2014 i en begränsad upplaga. Vill du också beställa? Kontakta Skörda förlag www.skorda.se för information och beställning.

Pollenfärger
Karta 1:
Karta 2:

Vågkupor
Viktförändring per dag,temperatur inne i kupan (i yngelklotet), yttertemperatur och nederbörd.

Biodlarkartan

Tre samhällen har dött fram till idag. Hoppas att det inte blir fler. De flesta samhällen var ute och rensade sig 17/2 och våren anlände på riktigt den 7/3 då bina var ute och flög i den sköna vårvärmen.

Vid flusterrensningen i vintras samlade jag upp de döda bina i en plastbytta. Av någon anledning, hm, ställde jag in byttan i vårt varma sköna badrum.
Dottern hojtade, inte alls glatt, att: “MAMMA, här kryper runt en massa bin!”

Så döda var de. Ja, nu var ju “en massa” en dramqueenöverdrift (det har hon fått efter sin far ;-)), men i alla fall.

Samhällena som dött
*Ett var en avläggare gjord i maj och som såg fin ut ända till det var dags att dra ner foder. Det var det samhället som fick ner minst. Det hade drottning, för den hittade jag bland de döda bina. Foder fanns kvar.
*Ena samhället var pyttelitet och en chansning. Det hade en drottning som var väldigt sent parad. Foder fanns kvar. Förra vintern invintrades också ett samhälle som väl var för litet. Det blev mitt bästa samhälle 2013. Men, jag ska inte göra så fler gånger. Den som gapar efter mycket….
*Ett av samhällena verkar ha varit drottninglöst.

Ska det vara små vita hårda sockerkristaller i det i övrigt flytande fodret?

Chrille håller på att göra en prototyp till en ny variant av botten. Vi försöker kopiera Thomas Dahls botten som han beskriver när han berättar om Bicykelmetoden (Höremetoden). Vi använder nätbottnar nu, men vi tycker att den andra har en smartare lösning. Modifierar den lite här och där och lägger till ett tak och potentiellt fågelskydd som träs på på lilla flusterbrädan. När jag kikar ut undrar jag  hur många fågelbord vi har. Kuporna är frekvent besökta av småfåglar.

Vill Du också läsa om Bicykelmetoden?

I generella drag
En biodlare med få samhällen hinner med att skatta, täcka av för hand, slunga, vänta på tecken på att det är dags att röra honungen, sedan röra honungen och slutligen tappa upp den på burk. Inget moment kräver uppvärmning av honungen.

En biodlare med väldigt många samhällen hinner förmodligen inte ta rätt på all sin honung i skördetid. De kan då tappa upp den i stora kärl där honungen kristalliserar, det vill säga blir ljusare och hård. Det är sedan tillåtet att värma upp honungen för att få den rinnande igen, och efter det tappa upp den på burk.

Både de med få och många samhällen skickar honung till honungsförädlare, och somliga gör det inte alls. Där värms honungen upp innan vidare förädling.

Hur många grader värms honungen upp till?
Branschens rekommendationer säger:* “Den färdigkristalliserade honungen uppvärmes försiktigt i värmerum, bastu eller värmeskåp vid 30-35° C. Skydda honungen mot överhettning eftersom nedbrytningen är tids- och temperaturberoende.”
*Källa: Säker honung – Biodlarnas nationella branschriktlinje för hantering av honung

*Temperatur på honungskärl
Kärl, slangar och slungare med uppvärmningsanordning måste vara försedda med termostatreglering för att skydda honungen mot överhettning. Maximalt tillåten temperatur är tidsberoende men är normalt ca 40°C. Högre temperatur medverkar till en förhöjd HMF-halt (förklaring längre ner på sidan), förlust av arom och en nedbrytning av enzym. *Källa: Biodlingsföretagarna-Kvalitetssäkrad honungsproduktion – en investering för framtiden

*Svensk Honungsförädling AB
är Sveriges största förädlingsanläggning för svensk och importerad honung. De värmer upp sin honung från 38 grader till 72 grader och kyler ner den direkt till 16 grader. Det hela går på ca 3 minuter. *Källa: Svensk Honungsförädling AB

**************************************************************************************************

Frågor som besvarats av SBR.
Hur lång tid tar det att i lägsta möjliga grader få kristalliserad honung tillräckligt mjuk för att kunna tappas upp på burk? Vilka grader gäller?
Mellan 25 och 30 grader kan du röra upp honung så den blir en trögflytande massa, men det är inte roligt att tappa den i det tillståndet.

Vad är rekommendationen i tid för att hantera honungen i 30-35 grader?
Rekommendation i tid 30-35 grader? Det är HMF (hydroximetylfurfurhalt) som till stora delar styr vad vi får kalla honung, det finns naturligtvis många fler parametrar men just vid uppvärmning så är den viktig. Vi de temperaturer du nämner så måste den stå väldigt länge för att förändra HMF halten (veckor?!) men det är ingen som låter den vara så länge, utan den tappas så fort den är tillräckligt mjuk.

Vad är max antal grader man kan/får värma upp honungen till i Sverige/utomlands och fortfarande kan kalla produkten honung?
Det är inte graderna som styr detta utan återigen HMF halten (värme*tid).

Vid vilka grader sker förändringar av sockerstrukturen?
Ska du klarsmälta så måste du upp i 35-40 grader.

Vad betyder rekommendationen? Gör man som man vill ändå?
Branschrekommendation är inte ett styrande dokument på det sättet, utan en vägledning till lagar, regler och en hjälp i din hantering. Du gör som du vill, det är du som producent som har ansvaret för din produkt

**************************************************************************************************

Nedbrytningen är tids- och temperaturberoende

HMF – hydroximetylfurfural
Honung är en sur produkt. Om man värmer upp fruktos i en sur miljö bildas furfuraler (viktigast hydroxymetylfurfural) som ger konsistens- och smakförändringar.

HMF-värdet visar således om honungen har varit uppvärmd med för stark värme och/eller varit utsatt för för hög värme under lång tid. Värdet ska vara under 40mg/kg (med undantag för bagerihonung).

Ett högt HMF-värde är inte farligt för människor, däremot finns det en gräns för bin. Vad är det värdet?

På nätet läser jag, med källhänvisning till Eva Cranes bok om honung, att vid:
30 grader i 150-250 dygn – blir HMF-halten 30 mg/kg
40 grader i 20-50 dygn –      blir HMF-halten 30mg/kg
50 grader i 5-9 dygn               blir HMF-halten 30mg/kg
60 grader i 1-2,5 dygn            blir HMF-halten 30mg/kg
70 grader 5-14 timmar  blir HMF-halten 30mg/kg    (????????)

Vid varje 10 graders temperaturhöjning påskyndas produktionen av HMF 4,5 gånger.

**************************************************************************************************
Jag har fått förklarat för mig att: “Gränsen för HMF i honungsdirektivet är satt för att länderna i Sydeuropa inte ska underkännas pga  förhöjda värden.”  Vad gör de med honungen?

Uppenbarligen fungerar 72 grader också utmärkt under en kort stund för att lätt klara HMF-värdet enligt tabellen.
**************************************************************************************************

SLUTSATS: En icke uppvärmd honung får en lägre HMF-halt vilket är önskvärt.

DIASTAS VERKSAMHET – ENZYMAKTIVITET
Enzymerna diastas och invertas är betydelsefulla för honungens bakteriehämmande effekt. Enzymer är känsliga för värme och fungerar även de som en indikator på honungskvalitet och grad av värmepåverkan. Aktiviteten minskar vid uppvärmning.

När Diastastester görs ska värdet ligga över 8 (med undantag för bagerihonung). Vad 8 betyder vet jag inte.

Obs! Olika växtkällor tex apelsinblommor kan ge honung som innehåller mindre diastas. Hittar inte om det finns någon motsvarande växt i Sverige som har betydelse för diastasvärdet i slutproduktion.

SLUTSATS: En icke uppvärmd honung har en högre enzymaktivitet vilket är önskvärt.

**************************************************************************************************
Det skulle vara intressant att jämföra en sorts/olika sorters honung och få svar på:
Vad är enzymaktiviteten i:
* den nyslungade honungen?
* den kristalliserade EJ UPPVÄRMDA honungen.
* den kristalliserade honungen som är uppvärmd till 35 grader i X dygn?
* kristalliserad honung uppvärmd till 72 grader på Svensk Honungsförädlings vis?

När denatureras enzymerna?

Hur påverkas enzymerna av kyla vid till exempel infrysning av nyslungad honung?
**************************************************************************************************

HONUNGSRINGEN har genom Nationella honungsprogrammet fått göra ett projekt under 2013 med avsikt att ta reda på vilken kvalitet honungen hade som de testade. Det redovisas på:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.465e4964142dbfe4470afed/1390815127401/Honungsringens+rapport+NP2013.pdf

Det lägsta värdet i deras test på HMF är 2,1 och de högsta är på 39,6. Här uppstår många frågor!!! 

Jag har mailat och frågat om HONUNGSRINGEN delar med sig av sin undersökning, så man får veta vilken leverantör/vilket märke som står för vilket resultat. Med tanke på att de fått pengar från Nationella Honungsprogrammet borde resultatet rimligtvis vara tillgängligt för alla. – Jag fick inte något svar.

Jag har även mailat till Svensk Honungsförädling och frågat om det finns någon dokumentation som påvisar eventuella skillnader mellan hantverksmässig honung och industriellt processad/massproducerad honung men inte fått svar på just den frågan.

**************************************************************************************************
Slutsats: En icke uppvärmd honung som lagras mörkt och svalt har en högre kvalitet än honung som har blivit uppvärmd.

SKA HONUNG SOM INTE ÄR UPPVÄRMD BETINGA ETT HÖGRE PRIS?

Sverige har ett nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter. Alla som får medel ur nationella programmet ska redovisa resultatet av projekten och hur pengarna har använts. Rapporterna ligger på jordbruksverkets hemsida.

Jag tänker mig att rapporterna är/borde vara en enorm kunskapsbank. Några få utför projekt av värde, men vi alla kan dela resultatet. För året 2013 delades 5 000 000 kr ut. Det ska alltså finnas information för 5 000 000 kr eller kanske mer. Värdet av en rapport kan vara mycket högre än vad den kostat. Sen kan det såklart vara tvärtom också. Själv tänker jag för första gången läsa rapporterna och se om det tillför mig och min lilla verksamhet något.

Rapporter:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/nationellahonungsprogrammet.4.76ca33bb127af0b508c80003175.html

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.465e4964142dbfe44706da4/1389347172822/Sammanst%C3%A4llning+%C3%B6ver+f%C3%B6rdelning+av+medel+inom+NP+2014.pdf

Lyssna på de här orden:¨

“Drönaren är i princip en könscell med vingar”

Jag vet inte varför, men jag älskar det klargörande budskapet som görs om bisamhällets “man” eller drönaren i “Boken om Biavel och Insemination”, författare Bert Thrybom. Det är en mycket bra bok som är väl värd sina pengar och finns att köpa hos SBR.

Ett resonemang med mig själv

Året är 2013 . Paula är bidrottning, född 2011, och lycklig mor till drönare = killar(eller könsceller med vingar) och arbetsbin = tjejer. Alla bor de tillsammans i bikupan.

Drottningen Paula parade sig 2011 med ett flertal drönare. Nu riktar vi in oss på att de spermier som drönaren Orvar, tragiskt nog förolyckad i samband med kopulerandet, som brukligt är i bivärlden, bidrog med.

Drottningen har alltså massor av sperma i sig från Orvar (och de andra drönarna men det struntar vi i nu) och hon sköter själv befruktningen av äggen. Hon väljer alltså om ett ägg ska befruktas eller inte.

Drönare: Orvar
Mor: Naomi

Drottning: Paula
Spermieförmedlare så kallad far: Karl-Erik (vars mor är Pi)
Mor: Elisabeth

Paula bildar ägg som får egenskaper från hennes far Karl-Erik (som enbart fått sina egenskaper från modern Pi) och mor Elisabeth.

Paula lägger ägg som antingen är obefruktade eller befruktade.

Befruktas inte ägget bildas en drönare med enkel kromosomuppsättning, 16 kromosomer, och Orvars spermie används således inte. Drönaren som bildas får i det här fallet samtliga 16 kromosomer från modern Paula. Drönaren har alltså inte någon far. Jag har hört, läst, skrivit och sagt att drönaren har en morfar. Det skulle man ju kunna säga, och i så fall är det Pi (som är en hona) som är morfar, eftersom  drönaren Karl-Erik har fått sina samtliga kromosomer från sin moder, och så vidare i all oändlighet.

Befruktas ägget med Orvars spermier bildas ett arbetsbi eller en drottning (varför det kan bli en drottning hoppar vi över nu). Orvars spermier är enbart en förmering av modern Naomi. Drottningen Naomi är således far till arbetsbiet eller drottningen som Paula och Orvar får.

Det innebär dock att Orvars arv från Naomi inte ger omkombinationer förrän Paulas ägg som befruktats med Orvars spermie har utvecklats till en drottning som i sin tur bildar ägg.

Det är alltså så att släktträdet består av enbart kvinnor. Men, för enkelhetens och några andras skull kallar vi drönaren för far när han lyckats para sig med en drottning och de får arbetsbin och drottningar. Och vi kan säga att Paulas “far” Karl-Erik, med arv från PI,  är morfar åt drönaren Paula fått.

En drottnings ALLA drönare (med spermieinnehåll) tillsammans motsvarar en människas alla spermier. EN drönares spermier är alla identiska.

Finessen med att inseminera en drottningen med en enda drönare, vars spermier är identiska, är att alla variationer avkomman uppvisar beroende enbart på drottningens omkombinationer när ägget bildas. Drönarens påverkan är konstant.

Har jag uppfattat hur det ligger till på ett felaktigt sätt? Rätta mig!

Nu ska jag fortsätta läsa Biavel och Insemination.  Än en gång – en mycket bra bok!